Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmän skildring af Lapparnes lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIKKOKNDK AF ÅRETS BESKAFFENHET.
41
änyo i "vildan". Under tiden derefter ocli till miehaeli-tid (början af
oktober) är Lappen åter fri för renarnas omedelbara vard; då fiskar.
oeh jagar ban; då är äfven den bästa tiden att fånga skogsfogel, lians
hufvudsakligaste jagt".
Detta är regeln; men somliga 4r är det för Skogs-lapparne alldeles
omöjligt att samla sina renar, nämligen under kalla och mygyfria
somrar. Så hade de Heste Arvidsjaurs Skogs-lappar sommaren 1871
an-tingen alls icke eller blott för kort tid kunnat samla sina renar, och
"igen alla; något egentligt "skiljande" egde icke rum. Äfven är bruket
ganska olika; några sköta sina renar längre, andra kortare tid; i senare
fallet sker det på det att kalfvarne genom längre och ymnigare diande
skola blifva större och starkare. Så är händelsen i Herjeådalen, hvarest
renarne stundom sommartiden begifva sig till fjälls utan egaren. Rika
Lappar derstädes bruka ock med flit sända en del af sina renar till
fjällen, framfor allt nyburna kor med kalfvarna, på det dessa skola få
behålla all mjölken och derigenom frodas. (Fjellner.)
Kring l:sta oktober börjar renarnes brunst-tid; då samlas de ånyo,
liksom förra gången, vid midsommar. Men sedan Lappen nu fått dem
Samlade släpper han dem icke förr än nästa vår. Vid snö- och
vinter-’"I börjar Skogs-lappen ined sin hjord att draga dalarna utföre, på
samma sätt som Fjäll-lappen och ströfvar ända ned mot lappgränsen,
de från Pite Lappmark ända ned mot kusten. Andra åter röra sig
lck« längre än inom en eller annan mil, ty man kommer allt mera
under fund dermed att renen icke behöfver vandra om tillräckligt beto
"nncs. Deras renar, som gå mera fria och hafva bättre bete, äro större
dn fjäll-renarne.
Skogs-lapparne anser I’. Laestadius stä pä den högsta kulturgraden
och vara de bäste af alla Lappar. Sjelf af lapsk härkomst på modrens
Slfla och inånga är såsom missionär verksam bland Lapparne i Pite
Lappmark, kände ban dem väl, och i följande skildring har han
ned-ag* en jemförande karakteristik öfver Fjäll- och Skogs-lapparne i
"äinde Lappmark. l)å jag anför denna ordagrant, tillägger jag, utom
citationstecknen, några anmärkningar i texten, der min egen eller
andras erfarenhet icke stämmer med den citerade. Så här yttrar
Læsta-dius (Uei 8;d .,.)-, g-) sjg om Skogs-lapparne:
Deras lefnadssätt synes mig så lyckligt, att jag icke vet om något
annat lefnadssätt förtjenar företräde, när man nämligen betraktar dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
