Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Renen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Ata rekarne lemlar?
Pennant; jag har hört den nämnas i Lule Lappmark; Mörtzell,
Winnberg och Fjellner hafva alla hört saken omtalas, och med tillägg att
renen af sådan ätning blir sjuk, men ingen af dem har sett det; dock
har Fjellner sett att renar förtärt multnade lemlar och deras ben och
blifvit sjuke der efter. Malm berättar (sidd. 6, 7) att renen genom
himlarnes förföljande hindras att förtära sin naturliga föda, hans kött blir
under lemmel-år magert och dåligt, och Lapparne påstå att lemmeln
är giftig *)■ — Brooke har vidlyftigt upptagit samma ämne och
behandlar det flerstädes (I, 308, II, 92, 382, m. fl.). lian säger sig hafva
sjelf sett renen förfölja lemmeln och slå honom med foten, lian anför
ock följande berättelse af en Lapp, nämligen att denne, som en
dag-dödat en mängd lemlar, lagt dem i en hög vid sin kåta; då nu renarne
om aftonen kommo hem, fingo de syn eller lukt på lemlarne, rusade
genast till högen och åto tipp allt sammans. Han omtalar ock huru en
Mr. Richards, som till England öfver förde renar för att acclimatiscra
dem, på sin färd öfver fjällen sett en gång en ren-tjur och en annan
gång en ung ren-ko förtära en lemmcl. En gång uppgifves för honom
att lemlarne voro så talrika, att Lapparne icke kunde hålla sina hjordar
samman, utan spridde sig dessa för att jaga lemlarna.
Detta låter högst besynnerligt; men med så många samstämmande
uppgifter kan man knapt helt enkelt förklara saken omöjlig, huru
otroligt det än förefaller att en gräs-ätare skulle uppträda som kött-ätare.
Jag tviflar dock, och möjligen har saken sin ganska naturliga förklaring.
Vid slagtandet af en ren i Qvikkjokk 1868 fann jag i hans måge
en bezoar, eller boll af samman rullade inslickade renhår. På fråga till
biträdande Lappar hvad det var, förklarade de utan tvekan, att det
våren af renen förtärd lemmel, och på ytterligare frågor omtalade de att
sådana fynd icke voro ovanliga och att de väl kände att renarne åto
lemlar. Häraf sannolikt hela historien: en myth uppkommen ur ett
orätt tolkadt factum. Kenen nosar p& allting, således ock på lemlar,
då han får se sådana. De äro hans fiender, emedan de förtära hans
föda; derföre kan ban möjligen stampa ihjel dem, då han träffar dem.
Att renarne magra under lemmel-år är högst naturligt, då deras bete
förstörs af lemlarna. Detta är likaledes en naturlig anledning hvarföre
de af lemlarna skingras. Sålunda förstår man lätt en del af de anförda
*) Mörtzell omtalar att Lapparne sjelfve vårtiden äta lemlarna, men ej längre fram, då de
till smaken blifva fräna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
