- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
70

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Renen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70 lemmel-åb.

fjällen endast med små renskockar, en ocli annan till och med alldeles
utan. Renarne sprungo, till Fjäll-lapparnes stora förargelse, öfver allt
i skogarna, likväl ständigt ströfvande vester ut till fjällen, der de voro
vana att vara, och under denna vandring narrade de äfven
Skogs-lapparnes renar med sig, hvilka eljest, vana att vara i skogen, icke pläga
draga sig till fjälls. Stora hopar af renar kommo under sommaren till
trakterna af Arjepluog och summo öfver sunden, ströfvande vester ut.
Så återfingo Fjäll-lapparne småningom sina renar, så vidt de voro vid
lif. — Följden af ett sådant hård-år är äfven, att de kalfvar, som då
om våren födas, icke blifva vid lif. De utmagra vajorna hafva ingen
mjölk och sjelfva fostren torde vara svaga af mödrarnas lidande under
vintern. Det fanns Lappar, som förr om åren haft 50 ä 60 kalfvar,
men nu endast 2 ä 3. Lapparne pläga i allmänhet under sommaren
lefva med mjölk, men nu lät det sig icke göra".

Sådana oår pläga äfven uppstå, när fjäll-lemmeln, såsom stundom
händer och ofvan är antydt, i ofantliga skaror nedvandrar från fjällen
mot hafven. Der han strukit fram ser då marken ut, "som om elden
gått öfver den: gräs, mossa, löf och qvistar, som sutit nära marken,
allt är förtärdt och sjelfva svålen fårad"; "han afgnager barken på träd
och buskar, så att dessa ofta om våren ses ha en hvit ring nära roten
och gå ut" (se Nilsson, 1. c. sid. 378 ff.). Efter ett sådant lemmel-år
brukar vegetationen åter blifva mycket starkare, hvarföre man anser
lemmeln göda (Fjellner).

Renen kallas visserligen husdjur och tamdjur, men han är ett
husdjur som aldrig vistas i hus och hjorden i dess helhet är aldrig tam.
Man kan väl gå in i hjorden utan fara, äfven lägga sin hand på djuren,
röra vid deras horn o. s. v., men försöker man hålla fast dem, eller
med ett ord någon sådan beröring som häntyder på närgångenhet, så
glida de hastigt undan. Hur skulle renen ock kunna blifva tam?
Menniskan ger honom aldrig foder, hon lefver aldrig länge till samman
med den ena eller andra individen, hon drifver honom för sig, hetsar
hundar på honom och gör honom besvär, utan att egentligen någonsin
göra honom någon tjenst och välvilja, annan än att släppa honom lös *).

*) Lika litet som man lyckats tämja detta djur till någon jemförelse med andra tamdjur,
har man förmått i andra land acelimatisera det. Sådant har blifvit flere gånger försökt
i England och Scotland, dit man fört Lappar med renarne att sköta dem; de ha dött
ut ganska snart:Jag har någorstädes sett uppgifvet att, besynnerligt nog, de som höllos
instängda i hus i London letde längre än de som sprungo fria i Seotlaiids berg. — För-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free