Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Renen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
renarnas vandring till fjälls. 87
snöfält, ty der är bättre än i dalen; men när mjölkningen är slut och
flocken sätts i rörelse, rusa de åter upp på de kala fjällen, stundom
löpande i ett sträck en mil eller mera. — Huru kär svalkan är för
renen visar sig äfven deraf, att han till och med vintertiden gerna går
mot vinden och söker blåsiga ställen (Fjellner).
A andra sidan är det myggen, som under sin välmagtstid håller
Skogs-lappens renar till samman; utan myggen skulle det vara honom
svårt att få mjölka sin hjord. Då mygg-tiden är förbi söker icke
skogsrenen, som är vildare än fjäll-renen, upp eldarna och röken i "kerdan",
utan kan ströfva och ströfvar verkligen vida längre omkring i skog och
mark. För att befria sig från myggen brukar han då att med största
våldsamhet rusa fram genom skogsnår, ju tätare desto bättre, dervid
bort sopande myggen, eller att som vår boskap stå i vattnet under den
varmare delen af dagen.
Dessa små förhållanden äro icke att förakta, ty de hafva stort
inflytande på Fjäll-lappens vandringar och hela hans lif. Man må icke
tro att det alltid eller företrädesvis är Lappen som afgör dessa tåg;
tvärt om: det är nu mera mången gång renen. "Renarne", säger
Högström (sid. 99), "fråga ej stort Lapparne till råds, då de mena den tiden
är inne, på hvilken de skola få fara, ju förr desto hellre, till sina
som-mar-visten. Man vet vara händt i en viss Lappmark, att medan
Lapparne för några år till baka voro i januari månad till marknads, kom
en sådan väderlek, som satte renarne i den rörelse, att våren vore inne;
och togo alltså afsked samt begåfvo sig på resan, medan deras herrar
voro till marknads: då det ej annat var till görandes än skynda sig
efter till deras vanliga sommar-hemvisten".
Detta är dock öfverdrift; ty till vandringen föranleddes renen
ursprungligen icke af bromsen, icke af myggen, icke af värmen hvar för
sig, icke ens af alla tillsammans, utan af Lappens vilja; icke ens nu
äro de det bestämmande. Det här till vigtigaste momentet är vanan.
Ty som Högström säger (sid. 99): "de Lappar, som icke flytta till
fjällen, hafva ingen svårighet att behålla sina renar qvar, sedan de fått
vanan att blifva här nere. Men då det under tiden händt, att dessa
Skogs-lappar mistat sina renar och måst af Fjäll-lappar köpa sig andra
i stället, hafva de ock måst med dessa sina nya renar följa till fjälls
och blifva Fjäll-lappar". — Det samma gäller om vandringarna ned till
norska kusten. Yi komma åter till saken längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
