- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
116

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lif» kåta-duken.

samma sätt cm annan stång, påssjo-tjagge (f), på hvilken en del grenar
fått qvarsitta att begagnas såsom hängare för diverse, icke för tillfället
begagnade husgeråd. Utanpå denna stomme läggas 11—12 fot långa
störar, täkatak (i och k); först en på hvardera sidan om dörrstängerna
och dessutom efter tillgång 6 ä 8 kors och tvärs omkring stommen,
på det sätt att de blott löst nedstötas i jorden och lutas i sned
ställning mot stommen. Kåta-duken, som består af två lika stora halfvor,
anbringas nu på kåtan, på det sätt, att hvardera halfvan med snören
fästes vid hvarje af stängerna i i, trädos bak ifrån fram genom
dörröppningen, vändes bakåt kring stängerna e e. och föres så bort till
påssjo-tjagge, der hon fästes vid den andra med några smala pinnar af
renhorn, hvilka, samman bundna med en rem, trädas som nålar genom
tyget. Täkatak fasthållas egentligen icke af annat än sin egen tyngd
och det utanpå liggande kåta-tyget.

Kåtan är således till sin grund-typ 6—7 kantig, men blir genom
de ytterligare mellan satta 6—8 smalare stängerna egentligen 12—16
kantig, fastän kanterna föga synas, då stängerna äro stälda korsvis och
i toppen komma att stå temligen nära till samman.

Utanpå denna ställning lägges nu, på förut bcskrifvet sätt, sjelfva
kåtans duk. Denna, samman sydd af kilar, består af vanlig grof
segelduk, ibland åtminstone "kokad i bark" (Stockfleth, sid. 55), eller på
vissa ställen och under vintern af vadmal eller filt. Röde säger, att
af Finmarkens Lappar till sommar-tälten, som vanligen äro mindre,
brukas tunnt vadmal eller lärft, som icke är så dyrt, men icke heller
så varaktigt, som det till vinter-tälten brukade, grofva, mycket tjocka,
mattväf liknande ylletyg, hvilket dels fabriceras af Lapparne sjelfva,
dels köpes. Stundom göras tälten dubbla, det inre af lärft, det yttre
af vadmal (Rehn, manuscr. kap. 16). Till en kåta erfordras 140—160
fot, sådant tyg, priset är-120—160 r:dr, men tältet kan begagnas 20—
30 år. Lapparne, det ser man ständigt, spara väl på sina tält, hvilka
der före vanligen äro mycket lappade.

En särdeles lyx utvecklade en rik Lapp-enka, hvilken Fjellner i
sin ungdom såg i Herjeådalen. Hon hade nämlige n till det vanliga
vadmals-tältet ett öfverdrag af engelskt kasimir. Mon kallades för
"bor-garinnan", brukade det dä sällsynta kaffet, hade äfven vin för förnäma
gäster, och egde sä många renar att hon af en dags mjölk kokade 40
skålp. ost.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free