- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
118

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 kåtans inre: golf, eldstad,

Marken inoin tältet täckes rundt kring väggarna med ett lager ungt
ris och qvistar af björk, af vide eller af gran, allt efter årstid och
omständigheter; detta kallas tuorg; från dörren till kåtans midt lemnas
vanligen marken bar. I midten läggas eller ställas några stenar i en
ring till eldBtad, ären (— äril, arne), och der öfver nedhänga, såsom
ofvan antyddes, en eller flera jern-kcdjor med krokar i nedre ändan
och med en ring i den öfre, så att de kunna skjutas fram och till baka
på den käpp (aule muora), å hvilken de äro uppträdda; genom andra
krokar kunna de höjas och sänkas. Ibland reses inne i kåtan, dock
endast i den fasta, cn särskild ställning för kok-kärlens upphängande,
bestående af en upprätt stående påle och en annan der vid fästad, på
det sätt att ban kan vridas samt höjas och sänkas efter behag, ett slags
gryt-arm, sådan som äfven begagnas i våra bondstugor.

Med undantag af denna kok-ställning blir således det inre
kåtarummet fullkomligt fritt, inga stolar, bord, bänkar, sängar eller andra
möbler upptaga rummet; cn tom kåta är följaktligen ganska rymlig.
Men då hon äl- bebodd är det icke så, och då man kommer in i en
sådan, får vanligen genom flyttning och makning plats beredas
föl-gästen.

Den inre anordningen af kåtan är dock temligen bestämd, så att
midt imot ingången, på andra sidan eldstaden, husgcråd-sakerna hafva
sin plats, och tältet genom detta rum — eldstaden och platsen närmast
dörren — delas i tvä sido-afdclningar. På båda sidorna af detta
midtelparti har nu folket sina platser, på ena sidan husbondefolket, på den
andra barn och följeslagar. Oftast finnes intet, som mod bestämdhet
utmärker gränsen mellan de särskilda afdelningarna, mon ibland lara
till skiljemärken inläggas pålar eller bräder; detta skor mest då tvä
hushåll bebo samma kåta, eller då kåtan är fast. I
Finnmarks-kåtorna synas temligen regelbundet två knubbar af björk blifva stälda
på hvarje sida af rummet mellan ingången och eldstaden; i rummet
mellan dem lägges bränslet och der bjuder äfven etiketten den
inträdande att stanna, dels för att helsa, dels för att blifva helsad ined ett
välkommen. En annan etikett bjuder, enligt Lund (sid. 57), att vid
gång i kåtan passera mellan elden och menniskorna, icke hak om dem,
mellan dem och kåta-väggen.

I rummet för husgcråd-sakerna, pàssio, som fordom i Lappens
hedniska tid spelade en stor röle och var ett slags helgedom, finnes i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free