Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 jtfutüu lait-by i enare,
uthus, etc., allt häntydande på mera stadigt vistande på ett ställe (jfr
Castrén, I, sid. 119).
Men — denna lyx är blott åtsidan af medaljen. Castrén (I, sid.
38) berättar om Juutuu by vid Enare följande, såsom fullständigande
äfven af frånsidan: "Anblicken af en Lapp-by hör, åtminstone
sommartiden, icke till de allra angenämaste företeelser. Rundt omkring på
marken ser man fisk-tarmar, fisk-fjäll, ruttnade fiskar och all slags
orenlighet, som med vedervärdig stank förpestar atrnosferen. Knapt har
man med äckel och vämjelse öfverstått denna pröfning, förr än man
måste uthärda en ännu svårare. Genom den låga ingången till tältet
utkrälar en skara menniskor, så öfverhöljda med smuts och ohyra, att
man skyggar till baka vid deras åsyn. Sjelfve taga de likväl saken
ganska lugnt. Artigheten bjuder, att hvarje mensklig varelse i
tältlaget, små barn icke undantagna, välkomnar den resande med ett
handslag. Sedan denna pinsamma ceremoni i all tysthet försiggått, får man
nästan alltid göra sig beredd på följande frågor: Ar det fred i landet?
Huru befinner sig Kejsaren, Biskopen och Landshöfdingen? — I Juutuu
blef jag dessutom tillspord om mitt hem, och då jag sade att det var
beläget långt bort om fjällen, sporde mig en Lapp, om jag var hemma
från det land, der tobaken växer. Detta påminner om Goethes: "Kennst
du das Land wo die Citronen blühn?" — Dessa frågor tyckas vara
konstanta i finska Lappmarken; så anföras nästan alldeles desamma af
Fell-man (sid. 7, 15, ra. fi.).
Ilaf-lapparne i Finnmarken hafva sina bostäder, s. k. "gammer
konstruerade och inredda på eget sätt. De beskrifvas af Röde (sid. 224)
sålunda: "Gammcrne äro allmänneligen bygda i långdragen fyrkant och
hafva formen af taket på ett vanligt hus". — Ibland runda. — "Till
sparrar nyttjas arm-tjocka trädstammar, hvilka ställas på ena ändan och
ofvan stödjas mot hvar andra. De betäckas med näfver för att hindra
regnet tränga igenom, och sedan lägges tjock torf på eller rättare
omkring det hela, hvilket utifrån nästan får utseendet af en liten tofvig
backe, enär torfven just icke alltid är synnerligen väl lagd". —
Silje-ströra (sid. 51) jemför den runda gammen med en ättehög! — "Ingången
är mycket låg och dörren vanligen så inrättad, att hon faller till af sig
sjelf utan annat stängsel. Hon anbringas antingen på en af ändarne
eller på midten af långväggen och delas i sist nämda fall gammen i två
af ett litet mellanrum skiljda delar, hvaraf den ene är hostad, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
