Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvinn0-syssl0r. sömnad. sentråd. 131
knifven (se fig. 30 å föreg, sida), och mest begagnas till trä-material
björken. Linné uppräknar (Flora Lapp ön., sidd. 262—65) en mängd
saker Lapparne göra af björk. Deras andra bästa material för
husslöjd är det som renen lemnar: horn, ben, senor och hud, af hvilka två
sist nämda Lappens mesta tåg, snören och tömmar fabriceras, samt der
jemte kläder och skodon. — Äfven i flätning hafva Lapparne stor
virtuositet. Dertill begagnas mest rot-tågor af gran, af hvilka, dels
färgade, dels ofärgade, förfärdigas korgar, dosor, flaskor, kastrep, tömmar
etc. Korg-arbetena kunna de fläta så fina och tata, att de förvara snus,
salt och målet kaffe i sådana, utan att det rinner ut. (Se sådana
arbeten å figg. 38, 40 och 42 längre fram.)
Qvinnan der imot syr familjens kläder, af hvilka de bofaste Lapparne
äfven spinna och väfva en del, likväl den minsta. Fjäll-lapskan väfver
endast de band, hvarmed hon knyter sina skor och dem hon begagnar
hll bälte, men här uti eger hon en ganska stor färdighet, så att de blifva
både starka ocli vackra, vexlande i många former och färger. Kläderna
^g — vanligen af vadmal, stampadt och valkadt, och då både starkt #
°ch dyrt — syr hon med tråd eller garn; skinn-kläderna — och dessa
ntgöra största delen af åtminstone Fjäll-lappens toilette under
sommarn, allas under vintern — jemte skorna, syr hon med tråd, gjord af
renens senor, på följande sätt: De senor, som finnas å renens framben
till fotens böj-muskler, till vara tagas alltid, och om de icke genast
anländas, förvaras de torkade, tills de behöfvas, för att deraf göra tråd.
Motsvarande senor från bak-benen anses sämre och äro äfven gröfre: de
begagnas till snören, men bearbetas, lika som de först nämda, för detta
ändamål hufvudsakligen sålunda: Torkade uppmjukas senorna med
vatten, färska behandlas de direkt ; först bultas de och upp lossas der
igenom; der efter sönder slitas de med tänderna i långa lockar, allt finare
°eh finare; nu uppblötas de ytterligare på så sätt, att de uppvärmda
ingnidas med märg eller något annat fett, så att de blifva så hala och
smidiga som möjligt. Derefter tillspetsas hvarje tråd och drages
suc-eessivt genom hål af olika storlek, borrade för ändamålet i skifvor,
ibland gjorda af metall, men vanligen af trä, eller af ben, eller af de
hand-formiga framtaggarna å renens horn. Genom sådan dragning blir
tråden slät och jemn-tjock samt då han drages genom allt finare hål,
ibland ytterligt fin. Två sådana trådar snos sedermera till samman med
handen mot kinden eller låret, under det att de tid efter annan blötas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
