- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
134

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

sätten att slagta ren.

personer, så äfven ibland Lapparne *); men rätt ofta är den skildrade
lättjan misstag å tecknarens sida, ty Lappens, och isynnerhet
Fjälllappens lif är i hög grad mödosamt och hvila är der före väl behöflig
för honom, om han skall stå ut.

Der jemte behöfver han äfven en stark föda, och denna har han
förnämligast i renens kött och mjölk, hvilket, som flera gånger blifvit
sagdt, är hans allt i allom. Annat ingår dock äfven deri, som vi
skola se.

Lappen, i så många hänseenden egendomlig, är det äfven i sin
slägt. På vissa ställen, t. ex. i Arjepluogs Lappmark, är första akten
den, att renens hufvud nedböjes och en knif instickes i hans nacke,
då ryggmärgen afskäres eller såras, så att djuret faller sanslöst ned **).
Genast der efter stickes en knif mellan refbenen in i hjertat, vrides om
der ett par slag och utdrages, hvar efter det lilla hål i huden, som
öppnats vid knifstynget, tillhålles med fingrarna. Renen dör då snart.
I Lule Lappmark och i Finnmarken brukar man icke den förberedande
nack-stickningen, som dock är en verklig förbättring och en
barmher-tighets åtgärd, utan på förra stället kastar man renen på rygg, på det
senare binder man honom fast vid något föremål, och sticker der efter
knifven i hans hjerta utan vidare omständigheter.

Genom det sätt, hvarpå sticket gjorts och hålet till täppts, har
blodet stannat inom renens kropp, men utgjutet i brösthålan, ty vid
sticket öppnas kommunikation mellan hjertat och venstra lungsäcken.

När renen väl är död, flås han. Men äfven detta sker på sitt
egendomliga sätt. Snittet, hvar med den egentliga huden begränsas, går
öfver pannan fram för öronen ned åt sidan af underkäkens upp stigande
gren, omkring tre tum bakom mungipan, och der ifrån ned åt hals och
buk till anus. Från detta långsnitt göras två tvärsnitt, det ena långs
insidan af främre extremiteten till carpus, det andra långs bakre till
tarsus; vid clessa bägge punkter göres ett rundt snitt kring extrcmi-

*) Keilhau säger (sid. 206): I tältet fans en Lapp från Kautokeino för att söka några
bortsprungna renar. "Med sådana resor tillbringa männen mesta tiden om vintern; de äro
just i Fjäll-lappens smak, som är att blott flacka kring oeh göra intet. Med afseende
på husbonden åtminstone viste man inga andra sysslor alt för mig omtala, än att några
taga sig till att förfärdiga pulkor oeh kerisser, och att en hvar tämjer sina kör-renar;
men dessa anses i allmänhet redan såsom inkörda, då de ett par dagar känt tömmen".
Jfr härmed sid. 37 här ofvan.

") Samojederne gifva föxst ett slag i renens panna med en yxhammare, för att döfva honom,
och förfara sedan på samma sätt som Lappen, men de tyckas sätta ett stort värde på
luftstrupen och spisa törsta läckerbitarna råa! Se Castrén, 1, sid. 227.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free