- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
136

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136 slagtdjurets styckning. "renblod".

(P. Læstadius). Torkadt renblod pulveriseras till mjöl oeli begagnas
vid förefallande behof, blandadt med vatten, till välling,
blod-pann-kakor o. dyl. Malm fann sådana "blod-magar"
hängande på gärdesgårdarna kring Karesuando,
och omtalar (sid. 4), att, sedan blodet blifvit
anammadt, magarna användas att deri förvara
tjära, sko-smörja, ren-mjölk, bär, etc. Sådana
renblodar bruka ock de asiatiska ren-skötande
folken (Erman, Castrén). Om blodet får ligga
länge i brösthålan, så att det fullständigt stelnar,
skiljer blodvattnet sig från blodkakan. Detta
blodvatten = mölle, öses i cn tarm och kokas
utan någon tillblandning; deraf blir då en hård
klump, liknande en korf, vid genomskärning
hvitgul till färgen och, "upriktigt sagdt, ganska god"
(P. Læstadius).

Efter blodets ut tagning börjas djurets
styckning. Till denna begagnar Lappen aldrig yxa
eller såg, utan med knifven skiljer han renen i ledgångarna, i hufvud-,
hals-, rygg-, sido-, .bring-, bog- och lår-stycken, och lemnar knapt någon
led oöppnad. Der efter af lossar ban köttet från benen; de större
styckena upphängas sommartiden till torkning (rökas eller saltas icke!) i
kåta, visthus eller "suogner", om vintern ute till frysning. När köttet
då skall begagnas, har Lappen det benfritt; det tynger och skrymmer
i denna form mindre vid hans färder, och har icke heller benen qvar,
såsom en outtorkelig källa till förruttnelse. Icke sällan förvaras köttet
från höst-slagten på följande sätt: Köttet af hvarje ren, med inne
hållande ben, lägges samman i en klump; så får det ligga i höst-vistet
under vintern och frysa; om våren är det friskt, men öfver draget med
mögel; detta afskrapas, styckena skiljas åt, benen uttagas och hvarje
stycke torkas för sig (Mörtzell). — Till grund för den af gammalt
brukliga styckningen i lederna och uttagningen af benen hela torde dock
ligga icke blott nyttan och lämpligheten deraf, utan den gamla tron på
djurens uppståndelse (om hvilken mera längre fram), till följe af hvilken
man måste lemna skelettet helt, om man skulle hoppas åter få djuret.

All ting af djuret, utom hjernan och genitalia (Linné), begagnar
Lappen på ett eller annat sätt. Fjellner säger dock, att äfven dessa

Fig. 35. Renblod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free