- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
140

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 olika sätt att tillreda

nuscr. D. 67, kap. 15; säger, att på hans tid kött och fisk upp lades
hos den rike Lappen på lärft-stycken, eljest på vadmal, på en handske,
på en mössa, hur det bar till. Högström omtalar (sid. 125) ett slags
"fat af en dertill lagad näfver, nästan på det sättet flätad, som våra
näfver-korgar". Soppa och mjölk ätes ur samma skål af alla, ocli
slef-ven — kosan, koksen — går kring. I Tornio Lappmark bär hvar och
en sin sked på sig i en särskild liten ficka; Syd-lappen ofta i en
särskild liten pung. Fig. 36 å föreg, sida visar ett af de vanliga af björk
urhålkade trä-faten, allt i allom vid måltiderna, och fig. 37 å föreg, sida,
vanliga former af skedar, hvilka ock kunna tjena som exempel på
lapskt snideri. De äro af ren-horn, små och föga djupa.

Beträffande nu sjelfva maten, så är den temligen vexlande, om
man ser på de olika berednings- och förvarings-sätten.

Renens mjölk utgör, som flera gånger blifvit anmärkt, en vigtig
del af Lappens näring. Hon är mycket tjock och drickes icke gerna
utan att en tredjedel eller hälften vatten tillsättes. Då är hon rätt
behaglig, ehuru en viss frän smak vidlåder henne, närmast liknande, men
icke så stark som get-mjölkens. P. F. Wahlberg säger denna mjölk
obstruera, och att detta förekommes eller afhjelpes genom begagnande
af ren-buljong.

Till mjölken blandas flera slags bär, isynnerhet hjortron och
kråkbär, såsom förut är omtaladt, och dessa förvaras länge i kaggar och
blåsor för detta ändamål.

En annan sådan tillsats brukas äfven, hvar igenom ett eget
preparat bildas, den s. k. jubmo-, jobmo- eller jwomo-mjölken. Linné fFlor.
Lapp., sid. 93) beskrifver tillredningen sålunda: Af Rumex acetosa
(alpina) samlas blad i mängd, läggas i ett kopparkärl, en tredjedel vatten
pågjutes och det hela kokas till syrups konsistens, under det att nya
blad tilläggas, och under ständig omröring med en pinne, så att det
hvarken bakar hop eller vid-brännes. Då efter 6—7 timmar kokningen
är slut, sättes det kokade afsides att svalna, hvar efter det blandas med
ren-mjölk, hälles i en ren-våm, eller uti något trä-kärl, och får der
stå. Förrådet tömmes aldrig fullständigt, utan förstärkes allt emellanåt,
för att underhålla tillgången hela sommaren igenom. När blandningen
fått stå en tid, får det hela en angenämt syrlig smak, helt olik den
friska växtens, en förmildring af denna. Oftast tillsättes Archangelica
och stundom äfven Mulgedium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free