Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klädedrägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samnia sätt som kolten, men under denna oeli fritt hängande, icke in
stoppad i byxorna. I Arvidsjaur brukas ock någon gång under-kjortel
af qvinnorna.
Innersta plagget är likväl mestadels kolten; mannens kallas kapte,
qvinnans vuolpo. Han liknar en skjorta, är öppen ned på halfva
bröstet, temligen vid och slutar ofvan knäet. Han göres antingen af
sämsk = svaltja, eller af vadmal eller kläde. Den af vadmal är den
egentliga kapte och sättes utan på det öfriga, hvar imot den kortare,
inre, jack-liknande heter kopto; namnen brukas dock vexlande. Detta
plagg bäres ensamt i vackert väder om sommaren och nytt ser det
särdeles smidigt och bra ut.
Gamla tidens koltar
saknade krage (Fjellner). Men
nu mera finnes å mannens
kapte en 2—3 tum hög, styf
krage (fig. 48), hvilken, liksom hela öppningen kring halsen samt hela
kapten ned till och vid händerna, är kantad med kläde eller bancl af
olika färg mot plagget, ofta röd eller gul, eller i flera färger, då der
imot vadmals-kapten sjelf oftast är blå, stundom ganska ljust, eller brun
i inånga nyancer, hvit (ofärgadt hvitt vadmal), grön och grå, aldrig gul
eller röd. Qvinnornas saknar ofta krage, men är kring halsen kantad
med rödt, gult eller blått kläde, ofta i flera färger. Qvinnans kapte
är äfven längre än mannens och går ned om vaden. Högtids-koltarne
äro på kragen ofta grant utsirade med broderier i kläde och färgadt
garn, eller i tenntråd, eller är hela kragen af annan färg än kapten,
hvilket äfven på hvardags-plagg är vanligt, då han mest göres af
mörkare tyg än kapten. Männen bruka allmänt i Arvidsjaur och Sorsele
Ii af v a den yttre kolten öppen ända ned, som våra rockar, kantad med
färgadt kläde rundt om, samt med hyskor och hakar för dess samman
häktning fram till; cn sådan kolt kallas slaoptjek.
Om vintern brukas skinnpelsar, hvilka på lapska heta muodda eller
muedda, hvar af de nordiska folken gjort ordet mudd. I Norge kallas
pelsen päsk, af päsket = klippa, ett ord hemtadt från finskan; hvarvid
icke bör lemnas oanmärkt att Ostiakcrne kalla de helt unga
ren-kalf-varne peschki (enligt Erman, sid. 326). De vackraste och äfven
starkaste pelsarne äro de som förfärdigas af omkring 3 månader gamla
kalfvars skinn, hvilka hafva små, fina och korta hår. Men de soin
Fig. 48. Tenn-broderad krage till mans-kapte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
