Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klädedrägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 kapuschong. vantar. de norske
vucl, hals, axlar och bröst, så att endast ansigtet synes, samt afvärjer
regn och snö. (Se fig. 57 här nedan.) Sådana inrättningar beskrifver
äfven Leem. I stället för njalme-fatte nyttjas i Tornio af männen en
krage af björnskinn, kallad sieben-navte (Pellrøan, sid. 50), gjord af J
björnhud, med ett hål att trädas öfver hufvudet, och så vid, att han
faller ned öfver rygg och bröst. Björnkragen, säger Fjellner, kallas i
Tornio tjäporas och brukas äfven med vidhängande tänder och klor.
Nästan öfver allt i svenska Lappmarkerna äro männens och
qvinnornas mössor hvar andra lika till formen, men i Gellivare, Jukkasjärvi
och Karesuando äro qvinnornas mössor icke koniska utan upp till
endast något afrundade och på tvären hoptryckta samt fram åt böjda. I
båda sist nämda socknar äro dess utom högtids mössorna prydda med
på sydda kulörta sidenband i många lysande färger. I Arvidsjaur bruka
karlarne mest svenska mössor med skärmar.
Om vintern begagnas dels (och mest) samma slags mössa, som
sommartiden, ehuru må hända af tätare material, dels förses denna med en
kant af något djur-skinn, hund eller vildt, icke sällan af någon
vattcn-fogels skinn (af loin t. ex.), dels göres
hela mössan af skinn, lägre än
sommarmössan, nästan half-sferisk.
Till drägten höra ock vantar:
sommartiden af sämsk = krappok;
vintertiden ludna = kista; i båda fallen ofta
med inre vantar af ullgarn; de förra
kallas kamtes (månne liksom fats, vats
en förvridning af vante?)
Vinter-vantame prydas ofta med brokiga klädeslappar vid tum-sidan (se fig. 56).
Sådan är Lappens klädedrägt, med små variationer i de svenska
Lappmarkerna. I allmänhet synas dock Skogs-lapparnes i Arvidsjaur,
ehuru i öfrigt lika Fjäll-lapp ames i Lule, vara nättare, snäfvarc,
snyggare; qvinnornas kapte längre, mera åtsittande och på hela drägten så
att säga nedlagd mer finess, mera skräddare-kunskap (H. A. Widmark).
Samma gäller om Sorsele Fjäll-lappar, hvilka äfven äro fina och nätta.
Lapparne i norska Finnmarken hafva sina koltar oftast af ofärgadt
vadmal i hvardagslag, men i vissa trakter af grönt, brunt, ja till och
med rödt, utsydda ej blott kring alla kanter, utan ock i sömmarna
Fig. 5C>. Vinter-vantar af hvit renhud. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
