Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Utseende och kroppsbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 hvarföre lapparne gå så lått.
genäma minnen, inga smärtande och värkande souvenirer. Vackra äro
de dock icke (se pl. och ligg.) och deras utseende är klumpigt.
Linné, af hvilken Lapparnes snabba gång naturligtvis icke kunde
förbises, yttrar derom (Lachcsis, I, sid. 325): "Jag kunde icke annat
än med undran se mina två Lappar, som åtföljt mig under hela denna
dags mödosamma vandring — en af dem femtio, den andra omkring
sjuttio år gammal — springande och hoppande omkring i lek, ehuru
hvardera hade burit börda hela vägen, visserligen icke någon tung,
men, i betraktande af afståndet, ingalunda lätt. Detta bragte mig att
alfvarsamt betänka den fråga d:r Rosén framställt: hvarför äro
Lapparne så snabbfotade?" Vid besvarandet af denna fråga gifver L. åtta
orsaker: 1) Att de, liksom lindansarne, icke hafva klackar på skorna,
hvilket gör att de hafva fullt bruk af sina underbens muskler; 2) att
de äro vana att springa ända från barndomen; 3) att de äro fria från
hårdt arbete; 4) att de ständigt öfva musklerna; 5) att de lefva på
ani-malisk loda; 6) att de äta litet åt gången; 7) att fotsulan är mera
konkav än i andra land, "om detta gör någon skilnad, det må en bättre
mcchanicus än jag bestämma"; samt 8) att Lapparne äro små. Som
läsaren ser, har Linné, enligt sin vana, uppfattat faktum och delvis
fullkomligt riktigt förklarat det samma.
Genom den ointalade muskel-öfningen vinna Lapparne äfven stor
uthärdighet, icke blott i gång utan ock i andra rörelser. T. ex. med
rodd kunna de, som der med något öfvat sig, fortfara flera dagar
i rad. Genom hela sitt lefnadssätt blifva de äfven härdige: ligga ute
på blotta marken, endast svepte i sin kapte, och gå långa tider
genomblötte från topp till tå, i fjällens stormar. Leem berättar (sid. 55),
såsom exempel på dylik härdighet, äfven bland qvinnor, huruledes en
Lapska, fem dagar efter det hon födt ett barn, vid jultiden kom
vandrande till honom, lång väg (ifver fjället, för att kyrktagas. Det samma
berättar Högström (sid. 135) af samma anledning.
Egentligen muskelstarke äro de dock icke, de kunna icke taga
några kraft-tag; Svensken, Norrmannen och Finnen äro dem i detta
hänseende vida öfverlägsne, och Lapparne gå sällan med större börda
än två pund, äfven en liten väg. Det beror sannolikt på deras litenhet
och spensliga växt, hvilka icke tillåta större kraft-yttringar.
Iris är, som Linné sagt, svartaktig, må hända i flertalet fall; men
med afseende på dess färg, gäller hvad som ofvan är sagdt om hud- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
