- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
172

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Utseende och kroppsbeskaffenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172 röst. ben-byggnai).

landen, ansträngningen att se småsaker pä stora afstånd samt saknad
af skärm på mössan, mera än den inneboende melankolien, äro
anledningar till de djupa vecken öfver flinten och dc hopdragna
ögonbrynen, hvilka äro sä karakteristiska för Lappens ansigts-uttryck.

Rösten är för det mesta egendomligt pipande eller gnällande, tonen
tunn och klanglös.

Händer och fötter i allmänhet små, ehuru de senare påklädda synas
stora, emedan benen, till följe af byxornas trånghet, synas smala, der dc,
lika som pipskaft ur stora masur-hufvuden, sticka upp ur de
uppstoppade skorna. De sinå händerna äro vanligen skrynkliga och illa farna,
med groft skinn. Lill- och pekfingren oftast sneda. Naglarna illa skötta,
nästan cirkel-runda.

Hvad slutligen angår Lapparnes benbyggnad och särskildt deras
hufvudskål bildning, är det föremål för framställning annorstädes.
Här må blott nämnas, att de genom sin hufyudskåls form höra till den
folk-grupp, hvilken A. Retzius kallat: gentes brachycephali orthognathi,
d. v. s. korthöfdade folk med raka ansigten, ehuru deras käkar och
tandrader icke sällan stå ganska starkt fram; att hufvudskålens längd
förhåller sig till dess bredd : 100 : 83.5 0; samt. att kraniets inre
kapacitet i medeltal är 1321 kub. centimeter. Hufvud skåls-form en och
dimensionerna skilja lapp-kraniet från alla andra kranier, dem jag sett, och
stämpla folket tydligen såsom särskild race.

Lapparne hafva i allmänhet cn god helsa, det säga alla som skrifvit
oin dem: Linné, Lcein, Högström, Laestadius, Röde och Stockfieth.
\ äl kunna de angripas af de flesta acuta sjukdomar, men temligen
sällsynta äro dessa, huru otroligt det låter, och under fyra månaders
vistande bland dem, åtföljd af många Lappar, säg jag ingen acut sjuk,
rådfrågades al’ ingen sådan, ehuru dc väl visste mig vara läkare, samt
jag tillfrågades om flera kroniska lidanden. Under våren 1868, då
Lule Lappar voro i skogsbygden, fans bland dem nervfeber; under
1870 sådan äfven bland Sorsele Lappar. Koppor släpa de ibland ined
sig från sina besök vid kusten; någon gång messling, hvilken t. ex.
1862 visade sig mycket dödande bland Arjepluogs Lappar.

En och annan enögd finnes, och härleder sig denna åkomma
vanligen från någon ophthalmi i spädaste åldern. Frossa, vattusot, rödsot,
sten, kräfta och lungsot vet man icke af. Folk dör vanligen såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free