Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Psykiska och sociala egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 dans. sång. kyskhet.
Hvad beträffar dansen, sakna Lapparne all egendomlig sådan, "de
ha inga danssteg, blott hoppningar och språng; dock har väl ringdans
fordom funnits, ty att utöfva den har lapsk benämning: jorret ~ kullra
kring" (Fjellner).
Lapparne sjunga äfven, på sitt sätt, de joika och deklamera
tradi-tionelt förvarade stora lyriskt-episka stycken, hvarom mera framdeles.
Men de improvisera äfven s. k. vuoleh. "Vid ett gladt samqväm med
bränvin", säger P. Læstadius, "utgjuter hvar och en sina känslor i sång;
den ena faller ofta den andra om halsen, så hålla de hvar andra
omfamnade, ofta länge, tala och svara hvar andra med sång, gråta under
stundom af sorg eller glädje, eller båda blandade".
Sådant sällskapslif inträffar icke sällan, synnerligen oin vintern, då
Fjäll-lapparne åtminstone äro mera samlade i skogsbygden. Högström
säger nämligen (sid. 158), att de "pläga mycket resa omkring och
helsa på sina vänner och slägtingar, då de fägna hvar andra på sitt
sätt efter råd och ämne".
Så väl vid dessa samqväm, som i allmänhet, är umgänget mellan
ungdomen af bägge könen särdeles fritt och obesväradt; i kåtorna ligga
husbondfolk, vuxna barn och tjenare om hvar andra. l)e vanliga
följderna inträffa ock, ehuru alla författare i senare tid på det bestämdaste
neka att Lappen är osedlig. Se Sjögren sid. 219, Röde sid. 214,
Stockfleth sid. 57, m. fi. Så äfven H. A. Widmark, som säger att
Lapparne, åtminstone i Norrbottens län, stå på en ganska hög sedlig
ståndpunkt, hvilket der iinot icke är förhållandet med de nybyggare, som
härstamma från Lapparne. Så säga ock Lappmarks-presterne; ehuru de
klaga der öfver att en del yngre, ogifte embetsmän (Svenskar) på ett
och annat ställe ofördelaktigt inverkat på sedligheten. Barn utoin
äktenskapet, ehuru ovanligt, anses dock icke såsom något särdeles
betydligt felsteg å qvinnans sida, ty afkomma är alltid bland Lapparne
önsklig och af värde. Det gifna beviset på förmåga i detta hänseende
qvalificerar snarare till gifte (Högström, sid. 129; likså Graan, sid. 121).
— I fordna tider tyckes förhållandet varit ett annat, ty "otuckt är hos
dem ganska gement och hålles icke vara någon synd, hvarföre den
bedrifves hos dem mer än hos andra", säger Rehn (manuscr., kap. 24).
Lappen är i allmänhet sparsam, ja, till och med snål: rikedomen
bestämmer hos honom rangen och ger anseende (et genus et foruiam
etc.); må hända vill han ock vara beredd på den onda dagen. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
