Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Psykiska och sociala egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppgöras tidigt af föråldrarna. 195
Rehn, manuscr. kap. 9). Ehuru vanligen "kaka söker maka", rik gifter
sig med rik, ingås dock äfven andra partin. Mest dock så att en rik
enka gifter sig med en ung rask dräng, för att hafva någon som sköter
hjorden och skyddar henne mot efterhängsna friare; en rik enkling med
en ung flicka, för att blifva ompysslad. Detta strider mot Högströms
uppgift (sid. 129), men är nu mera en sanning, huru det än må hafva
varit på hans tid. — Omgifte, äfven andra gången, är icke alls ovanligt
bland Lapparne.
Förut-bestämning af föräldrarne bruka allmänt ännu i dag
Samoje-derne (Castrén, I, sid. 224); så var äfven hos Lapparne allmänt fallet
fordom, och Jessen berättar (sid. 76) att Lapparne redan, då deras
döttrar voro 8—12 år gamla, började taga imot ordentliga anbud på
dem, så att "påtingaren kunde vara säker att få dem, då de blefvo
manbara; alldeles som man ger på hand på hästar, boskap och andra
varor". Slutliga liqviden kallades rota. Så berättar Castrén (I, sid. 295)
att en gammal Ostiak, på tillfrågan hur gammal han var då han tog
sig en hustru, svarade: "Icke har jag tagit mig någon hustru, utan vid
mitt sjette år köpte min fader en liten flicka, och med henne har jag
lefvat till samman allt sedan denna tid". Så gick det väl
ursprungligen till hos Lapparne äfven. Ett sådant köp var ock brukligt hos
Finnarne i äldre tider, enligt Porthan (Vitt., Hist. och Ant. Akad:s
Handl., IV, sid. 19).
I andra fall, då ingen bestämmelse på förhand egt rum, tog
frieriet många och dryga omsorger. Linné (Lachesis, II, sid. 68—75) och
P. Læstadius (I, sid. 158) m. fl. beskrifva sådana frierin ganska
fullständigt.
Först vänder sig friaren till den sköna på ett skämtsamt sätt, för
att försöka om hans frieri sannolikt antages eller ej. I Finnmarken,
säger Siljeström (sid. 55) att man vanligen börjar sitt frieri med att,
på kyrkovallen, under vänligt samtal med den utkorade, försöka
från-rycka henne vantarna, "hvilket är den tysta kärleksförklaringen".
Graden al’ motståndet här vid är ett tecken på större eller mindre
framgång, eller bestämdt afslag. Det samma förtäljer Stockfleth från
Kauto-keino (sid. 140). Hvad Rehn (manuscr., D. 67, kap. 9) berättar, att
nämligen frieriet vanligen "börjar vid Tiburtii tid, eller då foglarna
börja leka", torde nu mera knapt hålla streck: alla tider äro väl lika
goda. — Möjligen talar friaren med fadren en eller annan gång om saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
