Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Psykiska och sociala egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s. k. "frieri med bränvin". 197
vid detta köpslagande, och ibland kan hela saken genom små anbud
förfalla. Har allt hit tills gått lyckligt, tillspordes nu äntligen äfven
flickan. Ar hon ute, hemtas hon af någon väninna, som då af friarens
mor får presenter, för att bevekas till medhjelpsamhet. Inkommen
förklarar hon sig lyda sin faders och moders vilja, hvarpå hon mottager
sina gåfvor; äro de icke i smaken eller tillräckliga i hennes tycke,
visar hon sitt ogillande tills hon får det som hon vill; dessa gåfvor
blifva hennes enskilda tillhörighet Hon fästes särskilt nu för tiden
med ring (se fig. 63) och sked, båda af egendomlig gammalmodig form.
När affären så till vida är lyckligen uppgjord, traktera de blifvande
svärföräldrarna med bränvin, man skakar hand, tal hållas,
"förning" framtages, värdar utses och ett slags
förlofnings-kalas hålles. Efter dettas slut går hela sällskapet till hvila.
En frukost nästa dag afslutar förlofningen, hvar efter
sällskapet åtskiljes. — Detta är det högtidliga sättet att fria,
hvilket i Lappmarken kallas att fria med bränvin, det vill
säga fria formligen.
I det närmaste går det till på samma sätt i Norge (Leem, sid. 382)
och i Finland (Sjögren, sid. 247), med små variationer. Men en sak
berättar Siljeström (sid. 56) från Norge, af egendomlig art, om den
icke beror på något missförstånd. Vid förlofningen, säger han,
ned-sättes ett slags komité af fästmöns slägtingar eller vänner, hvilka
granska brudgåfvorna samt fästmannens föregående lefnad, den de på allt
llpptänkeligt sätt svärta, med anförande af alla lösa rykten, hvilka
kunna, tjena att nedsätta honom i fästmöns ögon; detta sker för att
förmå honom att öka brudgåfvorna. Fästmannen å sin sida saknar icke
heller målsmän, hvilka försvara honom och på ett lika litet skonsamt
sätt behandla fästmön: detta allt i de bägge trolofvades närvaro!
P.I ^stadius säger om förlofningen: ’ allt bär stämpeln af en handel;
r’e omtalade friare-gåfvorna utgöra i sjelfva verket köpesumman. Skulle
så hända, att ett beramadt parti slås upp, återfordras med fullaste allvar
"ch återgifvas friare-gåfvorna. Skulle det ej ske, så kan den tredskande
dragas för rätta. Man betraktar saken belt och hållet såsom ett
köpekontrakt, hvarvid den ena parten naturligtvis måste återgifva, hvad som
redan blifvit inbetaldt på en vara, hvilken nu mera ej presteras. Också
hafva dc flesta den rättskänslan, att de återgifva opåmindt och dess
utom någon skänk såsom betalning för det vid frieriet påkostade brän-
Fig. 63. Ring
af ßrgyidt
silfver;
formen af de
enklare. |.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
