Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Psykiska och sociala egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 bostäder PÅ kykkoplat.skn’.
någon ständigt der boende persons vård, äro stundom många till antalet
— der talrika församlingsboar finnas — stundom färre; de bestå
vanligen af en liten timrad trä-koja utan fönster, på fyra ytterligt fina
stolpar, en eller ett par alnars höjd från marken, och antingen utrustad
med en fast trappa, afbruten ett stycke närmast den med jernbom och
hänglås försedda dörren, eller tillgänglig medelst en flyttbar stege eller
en trä-stam, på hvilken man låtit ett par grenar sitta qvar till fötter och
huggit skåror att klifva uti. I dessa bodar gömma de, utom kläderna,
äfven hudar, täcken och litet mat att begagna under vistandet vid
kyrkan, diverse redskap (grytor t. ex.) för samma ändamål, någon gång
väl ock ett skrin med dyrbarheter, om platsen kan anses fullt säker.
Kokning sker icke i dessa stolpebodar, som icke få hysa eldstad, utan
i kåtor eller i de fast boende innebyggarnes kök.
Någon gång består sig en rik Lapp ett verkligt hus, såsom t. ex.
Jon And’ersson Gran, hvilken i Ammarnäs köpt ett för 400 r:dr,
försedt mecl källare och vindsrum.
Utom dessa sammankomster förenas äfven Lapparne till större
möten vid de förut omtalade marknaderna, samt vid tingen, hvilka i
de svenska Lappmarkerna hållas i febr.—mars, i den norska om
sommaren, emedan lokalerna der för då äro mest tillgängliga. Ett sådant
sommarting i Vadsö beskrifver Stockfieth sid. 4, ett vinterting sid. 28,
till hvilka beskrifningar vi hänvisa.
Sådant är nu Lapparnes lif, sådan deras karakter. De synas efter
våra begrepp icke just hafva några stora skäl att fröjdas öfver sin lott;
dock äro de rätt förnöjda der med. Så säger Högström (sidd. 114—115):
"Jag kan för min del säga, att detta folket af sin lefnadsart och
beskaffenhet lefva både lycklige och olycklige. Olycklige förekomma de oss i
anseende till deras flyktiga lefnad, obeqvämliga hyddor, samt slätta och
ovaraktiga boningar. Men de äro lycklige, att de få idka samma
lefnadssätt som patriarkerne. Lycklige äro de ock, emedan de förmena
sig så vara". Han berättar så huru Lapp-barn i skolorna bruka gå till
kyrko-stugorna, göra upp eld och "förnöja sig vid åtankan af deras
egentliga lefnadsart"; huru lapska vallhjon bygga sig löf kojor,
föredragande dem fram för hus; huru en Lapp, som under Gustaf II Adolfs
krig tjenat sig upp till ryttmästare, återgick till vanligt lapskt lefnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>