Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gamla religionen: större gudomligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sol-bild. helig-männen. 219
men väl restes någon gång ett monument på offerstället, och då en
spinnrock, om "för att beteckna solens vändning och strålar" (Jessen, sid. 49),
eller att derpå spinna det offrade linet, må lemnas derhän. — Hon
af-bildades på trummorna såsom en fyrkant, hvilken hvilade på en ihålig
fot; upp till denna gick en väg, för att beteckna bönernas gång till
solen och välsignelsens gång ned till jorden (Friis, sid. 81). Från foten
pekar vanligen ett streck ned på Maderakka eller Sarakka. Från hvarje
hörn af fyrkanten utgick ett streck (labtje = töm), betecknande att
hon verkar åt alla väderstreck. På tre af dessa tömmar stå de tre
ailekes-olmak (= helige dags männen); på den första puores- eller
sodno-beive-ailek – söndagen, på den andra lava-ailek — lögerdagen, på den
tredje fried-ailek = fredagen; men på den fjerde mubben-olmak (— den
andre dagens man), af olycklig betydelse, medan de andre tre dagarne
voro lycklige. Enligt Sidenius var fredagen helgad åt Sarakka,
lörda-/ gen åt Rariet (Radien?), söndagen åt de tre ailekes-olmak.
Genom flera gudaläror går sol-dyrkan i olika former, och särskilt
i norden är hon gammal. Vi taga äfven för gifvet att hon är
ursprunglig hos Lapparne, för hvilka solen icke blott, såsom för alla
andra folk, var ett framstående naturföremål, utan äfven, genom sina
verkningar, ytterst tydligt visade sig absolut nödvändig för renarnas
och der med deras egen tillvaro. Den ursprungliga formen för offren
till henne och för hennes dyrkan i allmänhet, är naturligtvis nu mera
icke möjlig att bestämma; men åtskilliga småsaker häntyda på, att solen
uppfattades icke blott såsom natur-makt, utan ock såsom personlighet.
I senare hänseende må anföras, att solen hade till hustru (sic!) månen,
eller var fientlig mot denna; att solen hade morgon- och afton-rodnadcn
till systrar, såsom synes bland annat af Friis (Eventyr, sid. 140); att soleil
hade dels mytiska, dels jordiska afkomlingar. På sådana af förra slaget
lemnas exempel här längre ned bland Lapparnes sago-qväden; af
se-uare slaget omtalas en bel stor slägt från Tornio Lappmark,
Peive-slägten. Allt detta är hos förf:ne hoprördt och tillblandadt med mycket
annat, ty otvifvelaktigt torde väl vara, att lin- och spinnrocks-offret är
ett nordiskt tillägg till Lapparnes egen föreställning, och att de på
tömmarna placerade ailekes eller ailekes-olmak äro katolska tillsatser, hvilka
dock mindre dyrkades, än de ansågos såsom skyddsandar för de nämda
dagarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
