Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gamla religionen: större gudomligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska uppgifter om dem. 225
lian (1. c.) berättar att man ännu ordspråks vis säger: "Uksakka (—
dörr-käringen) blåser ut ljuset", så hör det utan tvifvel hit.
Om akkorna och hela deras historia känna de äldre svenske
berät-tarne t. o. m. Scheffer intet. Högström der imot nämner (sid. 179) "att
man i somliga Lappmarker brukat det ordet Saragadz för creator. I
Kaitom är icke heller Sarah obekant, emedan det händt, att då man
frågat dem, hvilken som skapat verlden, har en del svarat Sarak. Jag
har om denna person af Lapparnes mun icke kunnat få något redigt
begrepp; men efter berättelser af andra (?) har jag funnit dem hålla
honom (!) nästan som en naturam naturantem, dock särskild från Gud,
som verkar vid menniskors och andra kreaturs födelse, deras trefnad
och bibeliållelse".
I Lex. Lapp. kallas Mudder-akka "en gudinna hos de forna
Lappar, som troddes vårda sig om hafvande qvinnor. Hon hade tre
döttrar: Sarakka = dea partus, hvilken de tillskrefvo den föddes
skönhet och den födandes lycka; men nu för tiden säges 0111 en lycklig och
hitt barnsbörd: Sarakkan edne nuolei — Sarakkas moder löser banden;
Juksakka troddes besörja om barns uppfostran och ans; Uksakka hade
omsorg om hafvande qvinnor och troddes det ankomma på henne
af hvad kön barnet skulle blifva, hvar före de, som önskade att det
skulle blifva ett gossebarn, offrade åt henne". Akkorna äro således
bekanta äfven från Sverige, så vida nu anförda uppgifter från Lex.
Lapp. fä anses hafva Svenskt ursprung. — Utom dessa åkkor omtalas
äfven i Lex. Lapp. en Pässio-akka, hvilken hade sitt tillhåll i påssio
1 kåtan, stället gent mot dörren på andra sidan eldstaden (sid. 118 här
ofvan), ett heligt rum, om hvilket vi få ytterligare orda längre fram.
Castrén framställer (III, sidd. 87, 88) den finska läran om
Maa-jordmodren, hvilken, vanligen kallad jordens gumma, jordens
värdena, eller den under jorden vistande gumman, betraktades så att säga
som jordens ande samt ansågs förläna föda och näring åt menniskor
°°h djur, och anropades någon gång att förläna styrka och kraft åt
svaga och hjelp behöfvande. Der efter säges (sid. 89) att hon
motsvarar Lapparnes Maderattje och Maderakka. "Hvad förff. om dem
förmäla, synes vara en senare tids fiktion och hufvudsakligen grunda
S1I Pä en namnförvexling. I Lapskan betecknar ordet madder, liksom
det der med ljudligen beslägtade finska männer: jord, fast land. Men
v" fiiiben, Lappland. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
