Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gamla religionen: större gudomligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 äro akkorna af utländskt ursprung?
samma språk eger der jemte ett annat ord mad (maddo), madar
(mad-der), som angifves ega betydelsen af uppkomst, härkomst. Dessa tvänne
ord liar man förvexlat med hvar andra — dock troligen icke de lärde,
ntan folket sjelft — och sålunda hafva Maderattje och Maderakka,
hvilka ursprungligen betecknade jordens fader och moder, kommit att
antaga betydelsen af skapelsens fader oeli moder".
Med all respekt för Castréns sak-kännedom och snille, kan jag
icke gå in här på. Historien om akkorna (hustrurna, gummorna) är
för väl utarbetad i detalj att kunna bero på cn blott ord förvexling.
I lärans hufvudsak: samverkan mellan de två till tre akkorna, sedan
Radien Kidcle eller Maderattje bildadt själen, ehuru med vexling —
om man så vill /örvexling — af detaljerna, öfver ens stämma de
norskt-danske förff. ganska väl; hvad Högström tillägger, såsom sin
erfarenhet, bestyrker lärans tillvaro äfven i de Svenska Lappmarkerna. Och
hvad Castrén sjelf anför (sid. 90), att nämligen den hos Esthcrnc
dyrkade jordens gudinna (Maa-evima), dundergudens hustru, äfven
"ansågs hafva sig anförtrodd vården icke blott om jordens alstringskraft,
utan äfven om qvinnors frugtsamhet samt om deras både födda och
ofödda foster", häntyder på en alldeles likartad uppfattning hos Lappar
och Esther. Deri ligger äfven implicite ett bevis att denna
uppfattning är riktig, icke föranledd af tillfällighet eller af ett missförstådt
ord. Äfven Friis (Mythol., sid. 86) ogillar Castréns åsigt.
Skapelsens och allelsens underbara hemlighet, alltid
uppmärksammad, ger ofta anledning till hvarjehanda teorier. IIos Lapparne och
de med dem beslägtade Esthernc kan hon allt för väl hafva tagit den
ofvan angifna formen; denna är rätt så god som någon annan, ehuru’
mycket invecklad. Möjligen kunna bägge folken hafva ,ideen här till
från annan källa och blott sjelfve ytterligare utvecklat läran inom sig; då
kommer man att tänka på Nerthus-kulten och Astartc som denna källa.
Huru det än må vara och tills vi få bättre förklaring der öfver, måste
jag, i motsats mot Castrén, anse denna lära om akkorna vara om ickc
ursprungligen lapsk, åtminstone cn uråldrig lapsk bearbetning, alls icke
någon senare tids fiktion; här för talar hennes ganska egendomliga
form. Men då hon är särdeles komplicerad, kan detta anses häntyda
på högre idé-utveckling, än man eljest hos detta folk brukar finna, och
der för skulle man hafva skäl antaga att hon är af främmande
ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
