Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Odödligheten; offer; trolltrummans bruk; trollmän; qvinnan ohelig. Björnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLTID. NEDCllÄFNlNG AF BENEN. 283
af någon björnens del längre fram, än det ställe der den förut nämda
björn-hustrun omfamnade björnen, då han bar henne ur sitt ide, säger
Fjellström. Men alle andre förff., som tala 0111 denna sak, från oeli
ined Scheffer till Leem, säga tvärt om, att hon icke får spisa af
bakdelen. Fjellström gifver quasi-skäl för sin uppgift; må hända var
bruket olika på olika ställen.
Efter slutad kokning delas köttet mellan män och qvinnor af den
som ringade björnen, eller ock skall trumslagaren dela kött och ister;
förff. äro här om af olika mening. Männen spisa för sig i slagt-kojan.
Till qvinnorna bäres maten i den vanliga kojan, oeli få dc icke se
bäraren utan genom messingsring samt skola spruta albark på både honom
och kött. l)en första betan kött måste qvinnorna taga genom
messingsring eller bäckenbenen, säger Fjellner; lika så vid offer-måltider. Enligt
honom suger hvarje jägare en smula af gallan och resten gömmes
såsom ett vigtigt läkemedel mot dålig syn och måge; njurarne gömmas
a’ ungkarlarne och "de gifva en bit åt det dyrkade föremålet, för att
uisinuera sig"; njuren är nämligen en läckerhet och tillika
älskogs-Wedel. Sist inbärcs björn-svansen, som blifvit kokad oiiädd, jemte
något fett, och lemnas till björn-karlens hustru, som gömde den förut
omtalade vidjan; hon tager nu fram denna, alla närvarande qvinnor
0ch barn fästa der på metallsaker, och sedan de sugit ur svansen allt
hvad som kan fås, fast bindes han vid nämda prydda björk-ring och
åter bäres derpå till karlarne, hvilka nedgräfda honom jemte öfriga ben,
såsom sägas skall. Derpå betäcka qvinnorna sina anleten och kyssas
karlarne, samt "betackas för det de varit obesvärade i björnens
hedrande".
När slägt och måltid äro slut gräfves cn grop af björnens längd.
^ denna nedläggas alla dc omsorgsfullt till vara tagna benen i sin
na-turliga ordning; nos-skinnet, som hittills burits af den som flådde
hufvudet, lägges på sin. plats; lika så svansen på sin, sedan likväl
grann-hiterna blifvit borttagna, men icke åter lemnade utan hängda vid
trum-man5 näfver-tratten med albarken sättes ånyo under björnens nos. Der
ter täckes gropen med längs lagda träklyftor och derpå med granris,
fjellner omtalar, att man äfven uppsatte (såsom grafvård?) ett
miniatyr-sPjut af träd. När allt är i ordning beder man björnen springa och
°mtala ^ör andra hvad ära honom skett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
