Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eld, växter, djur, 295
till följd af en eller annan omständighet, ett eget ord kan bort läggas
för ett främmande.
Elden liar varit ursprungligt känd af Lapparne; men på hvad sätt
han af ålder frambragtes, har jag icke kunnat utfinna. Flintan heter
tidno (af fornn. tinna), och är således namnet hemtadt, liksom saken,
från skandinaverne. Likså fno sket: nioset, neusak *).
Af träden hafva endast de fått svenska eller främmande namn, som
saknas i höga norden, t. ex. ek, elg. Rönnen, som har eget lapskt
namn (scippe), synes i de sydliga Lappmarkerna endast benämnas rann,
raudn, rciudna, hemtadt från det norska raun, må hända en följd af
thors-kulten, såsom förut antydt.
Likså hafva en stor mängd lapska örter och gräs inhemska namn,
åtminstone de som genom sitt utseende väckte uppmärksamheten, eller
som begagnades. Anmärkning vardt är, att den af Lapparne flitigt
brukade Angelica archangelica, som på deras språk har eget namn, ej blott
för den utvuxna växten (ci/cio eller påskå) utan ock för umbellan (påsJcån
dive) i svenska Lappmarkerna kallas fcidno (af norska kvann), då hon
är under 3 år, och dess rot urtas. Detta ord betecknar dock äfven
ört, rase eller grcise gräs, rnåsam mossa, o. s. v.; allt främmande ord
för att generalisera.
De liög-nordiska djuren voro äfven ursprungligen namngifna, ja
djur i allmänhet har lapska namn: motok (egentligen skogsdjur) och
vassje; juttus är finskt (af utua). De djur, som voro mest nyttiga eller
skadliga, hade Hera namn, hvar igenom ytterligare visar sig Lapparnes
oförmåga att generalisera. Jag lemnar vidlyftigare bevis här pä, vid tal
om renen, men kan icke underlåta att redan här gifva exempel på
saken. Bäfvern heter vadnem; men ett års unge kuocse (finskt), 2 års
fäbbares, stor bäfver viäket, svansen läktek (då han hos hund och varg
heter seipe, hos ren spetjam!); bäfvergäll ruokak. Således icke någon
allmän benämning, utan en ny för hvarje särskildt förhållande. Ett
annat exempel: vargen har, utom detta från nordiskt språk hemtade
namn och de sid. 80 här ofvan anförda smeknamnen, följande och
kanske flera namn: himp, kumpek, känts, stakke, stalpe, tjuor; en större
flock vargar heter valoe, en mindre låite, hvilka ord icke kunna
an-vändas på andra djur-flockar.
) Ur fornn. fnjoskr, knjoskr, enligt Thomsen; neusak synes mig duek naturligare härledas
frän fnöske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
