Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
husgeråd och verktyg; 303
nu arne, äril (lapskt ord måste hafva funnits men förlorats!), bolster,
bord, fate eller fotte, fönster (ikJcon finskt, vindek forn-nordiskt), gaf el,
gafvel, guelpe eller guolpe golf*), gruto eller ruitto gryta, kagge, kanna,
käre kärl eller kar, kintel ljus (fom-nord. kyndill, lat. candela), kista,
kopp, korge, kokse dryckes-slef **), kruokke krok, krus, lampa, läse lås,
mur, puso- eller poso-tak blås-biilg (af pusset eller posot, pusta), gunst,
sil, skål, skåp, spegel, spis, spjäll, stol, så, såll, säng, tak, tallrick, tapp,
tjerna, tunna, täcke, ugn, viska, m. fi. Dock finnes för en del af dessa
eller motsvarande saker äfven lapska namn, t. ex. jebmes tratt (af
näfver), kautje skål (= kokse?), kebme kittel, kåkkel spinnrock (? men
kersi slända, är finskt, snaldo nordiskt), litte kärl, njutem stöt, passem
stekspett, pasta tång, p>ast sked, pata gryta (pott?), peude bord***),
ruoiva lampveke, äfven hampa, sakkartek handduk (af sakkartet, torka),
m. fi. Ehuru jag, såsom parenteserna ocli frågetecknen utvisa,
misstror någras af dessa ord lapska ursprung, kan jag icke annat än taga
andras för gifvet; då andra skäl föranleda det antagande, att åtskilliga
bland dem icke kunnat af ålder finnas hos Lapparne, måste deras
tillvaro nu förklaras genom deras senare tillkomst medelst bildning
af nya ord eller gamlas apterande i mon af behof eller härledning ur
gamla ord.
Bland namn på verktyg synas blott få vara lapska. Af verktygen
(kaunes, såsom generalisering, sannolikt af nord. gagn, norskt gavn =
redskap enligt Rietz) dirrev och tirrev, är i språkligt hänseende, liksom
i verkligheten ännu, knifven det förnämsta och har flera namn: gukkor,
korr, gulppo, kidke, allt efter storlek och beskaffenhet; han heter dock
nu vanligast nipe, hvilket torde vara knif, då hl i början af ord icke
kan uttalas af Lappen; det syd-lapska jungi och finska junki är nästan
rent nordiskt = forn-nordiska jungi, och finnes ännu såsom dialekt-ord
i Hera landskap. Nadd, nänt, verktygsskaft, hakko, laivask, sadnem
och tabtja, brynsten, äro lapska ord. Kadsek, hålkjern, är väl lapskt,
nien kuovol för samma sak är finskt. Raikango, redna, pobme eller
obbolm = syl, pryl, borr, synas lapska, liksom kåppek eller råkkel,
hyfvel; men naber nafvare, sag eller sakko såg, naula trädnagel,
’) Men ock lattc, af fom-nord. fl et, enligt Thomsen.
") Jag har länge tvekat om jäg skulle sätta delta ord hit. Littaniskt heter dryckeskärl
kauszus, lettiskt kdim, sanskr. koslia; af hvilket man härleder det forn-iiord. hrtuss —
skalle. Kan Lappen hafva pil den vägen f&tt ordet?
’) Thomsen härleder ordet af got. bjuds, forn-nord. bjod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
