Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väfnad; skrädderi och skomakeri; 305
strument för trådens dragning, som Lapparne ännu hafva. (Personligt
meddelande 1865; se ock sid. 131 här ofvan). Luoskot i svensk-lapskan
betyder brodera eller kanta, i norsk-lapskan kanta med färgad ull-tråd;
liioska kant, bräm, luoskem konsten att förfärdiga sådana arbeten.
Lapparne sy sina skor på det sätt, att mellan de skinn-kanter, som skola
samman sys, lägges en skinn-remsa (teres, tera, teras), hvar på detta
tredubbla lager genomsys och sömmen står upp som en tjock kant,
hvilken för skönhetens och täthetens skull åter öfversys med sämsk.
/ Detta sätt att sy kallas nu i de germaniska språken laska, forn-nord.
laski. Hvilken folk-stam har bildat detta ord? förmodligen den mera
civiliserade, ty saken är en finess och arbetet förutsätter jern-stål-nål;
men anmärkning värdt är, att Rietz gifver ordet betydelsen af
företrädesvis det egendomliga skinn-sömmandet.
Allt som hörer till spånad, väfnad och tyg synes vara lånadt;
påd-net spinna, kåddo väf, käpa spole, vadas och gages *) vadmal, rada och
struda kläde (egentl, skrud?), line, snaldo slända, etc. Det var ock att
vänta, då nomaden omöjligt kan medföra erforderliga anstalter. Men
band väfver Lappen nu, och de hafva flere egna namn; det generella:
hadde, är dock skandinaviskt; bandens fabrikation är troligen gammal,
ehuru deras första substitut antagligen voro skinn-remmar.
Skräddare- och skomakare-yrkena utöfvar Lapp-qvinnan sjelf; af
orden, som höra dit, äro många lapska: vaijet skära till, vaijeje
skräddare, kättjelet pröfva, m. fl. Alla Lappens egendomliga plagg hafva
namn af lapskt-finskt ursprung, såsom synes af kap. 6 här ofvan. Men
alla plagg af andra slag hafva nordiska namn, t. ex. brackor, hatt, krage,
knapp, krano (norskt rana), lomme (ficka), malje, spänne (dock äfven
maiti), pard (bård), pung, puogno (barm, barmficka, af finskap>ovi), purs,
päcks eller pauksåh byxor (dock synes hitamah vara lapskt), sark
("klädes-kjortel", enl. Lex. Lapp.), sjårt och skirto (skjorta), silk, skuov (sko),
stebel, suokko (såcka), äro alla tydligen nordiska, liksom menster och
sutar (skomakare, forn-nord.). Iluru vida baide eller paide skjorta, lintyg
och vuolpo qvinno-kjortel hafva sin härledning, det förra genom finskan
nr moesogöt. paida och samband med vårt dialekt-uttryck: pajta på sig
°Uer af sig, det senare ur det forn-nord. olpa, må lemnas der hän;
*) Betyder, enligt Ahlqvist, i alla andra finska språk egentligen väfnad.
v. Diiben. Lappland. 20
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>