Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språket ursprung och ålder. 315
Detta påstående kan, genom ställande på en rad af några hit
hörande ord, bevisas klarare än genom återgång till de i det före gående
anförda härledningarna; jag upptager flera förut nämda, men tillägger
nya, till en del ur Thomsens "ordfortegnelse".
Följande visa forn-nordisk härledning (lapska ord äro
kursiverade): almug almugi; auJce eller avkke fördel, auki; bivge bygg; brivdno
eller brievdno knapnål, prjönn; blaikes, blaikok blek, bleikr; faiges nära
döden, feigr; fatme, fapme famn, faömr; garves, kärves beredd, görr,
forn-högtyskt garo, garawer; hardio, liarddo, čirdde skuldra, hæröar,
stam: hardja; gilhe, kihle brudgåfva, gisl; lattgo, lavggo, etc., bad, laug,
lauga; lauk, lavki, lauhi lök, laukr, gammal-högtyska lauh; likot, likub
behaga, gilla, lika; lines len, linr; mak, mokka slägt, mågr; muoto
ansigte, utseende, möt; neste, meste reskost, nest; nåddo nystan, hnoöa;
radde, raÖftit råd, råda (herrska), raØ, raÖa; sim a tåg, snöre, forn-sv.
simo; skaut hörn, skaut; sknouào skida, balja, skauÖ; vaddo, vaddu fara
(vånda), vandi, m. fl.
Såsom ex. på ord af ännu äldre ursprung, må hända gotiskt eller
äldre än detta, må anföras: ailes hel, helig, hails; ailegas, ailekes helig,
runskr. hailag, Gottl. Lagen hailikr (Rydqvist); aina, ajdno ende, ains,
amaha (Rydqvist), ainika; ape, haf, sskr. och forn-pers. ap, api; arbbe
arf, arbi; arkko, arkku skrin, arka; ames örn, årån, forn-nord. ari;
audogas säll, audags; baidde lifrock, paida; hävde, peute, bord, bjitds;
darbas, tarpas, tarbo behof, tarf, {jarba; gaits, gaitsa get, gaits; galbbe,
kalbbe kalf, kalbö; garna grop i jorden, björn-ide, sskr. gam jord,
sla-viskt-ryskt jama jordhåla, zend. zem, litt. zeme (zemja), ryskt zemlja,
allt jord (se i öfrigt sid. 302, not **); halda välde och luddet behålla,
haldan; kokse slef, dryckes-slef, sskr. kopa, koslia, gömme, fat, kärl,
dryckeskärl, litt. kauszas, stort dryckeskärl, kiausza skal, lett. kduss,
bål, forn-nord. liauss skalle (har detta ord i nordiskt språk förut
betydt skål i allmänhet och Lapparne i den tiden upptagit det?);
ku-orbme broms-larv, mask, sskr. krmi, zend. kerema, litt. kirrni, mask;
laib, lajbbe, laipe, bröd, hlaifs, stam hlaiba; màrrahem omsorg,
maur-nan> niddo afund, nid; raines renen, hrains; rata väg, vratodus; rigge
"ug, vrigg; sajet så, saian; sibjok systers man, sibja, slägtskap, skotska
s*b; skaltjo snäcka, skalja; til, tille, dille, tilje tillfälle, til; tuoje (med
derivater), arbete, taujan, tyska thun; tjårve horn, zend. grva, hornad
°ch prvä, horn (se ofvan sid. 298, not.); vaüjit, valjiö, valjet, välja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
