Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Skaldskap: sång och saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.318
TOLFTE KAPITLET.
Lapparnes sång och musik. Lyriska stycken. Sago-qväclen: Solsonens frieri,
Pischan-Paschans son. Den mythiskt-didaktiska "Soldottern". Sagor på vers och prosa.
Epigram. Gåtor.
Innan vi komma till Lapparnes historia, skola vi taga i betraktande
en sida af deras kultur-lif, hvilken de fleste deras tecknare nästan
alldeles lemnat å sido, nämligen Lapparnes sång, musik och skaldskap,
om man får begagna ett så stolt ord som det sista. Om literatur kan
ej talas, då intet väsentligt finnes tryckt på lapska, utom andaktsböcker
och Friis’ "Sprogpröver" (se förteckning i bokens slut). Att jag kan
lemna några bidrag till kännedomen om deras poesi, har läsaren att
tacka i första rummet Pastor A. Fjellner i Sorsele, hvilken med största
beredvillighet låtit mig ösa ur sitt rika minne, och der näst
Kommerserådet J. U. Grönlund, som meddelat mig sina samlingar, äfven de till
största delen utgångna från Fjellner. — Jemte min tacksamhet för
dessa Herrar, måste jag äfven uttala det djupa beklagandet att förr
brist på tid, nu mera försvagad syn och de 77 åren hindrat Fjellner
att utförligt behandla hvad jag nu blott kan framlägga i fragment.
Liksom talet, synes i allmänhet sång och skaldskap vara menniskan
medfödda; intet folk synes sakna dem. Men hvad sången angår, är han
hos Lappen föga utvecklad. P. Læstadius omtalar sådan. Han är
ganska enkel och monostrof, säger L., hvar före man ock lätt får orden att
löpa i den samma. Han kallas juoikem. Melodierne kallas vuolle (pl.
vuoleh); de äro otaliga. "De äro högst uttrycksfulla naturläten, att jag
så må säga, men låta för svenska öron vanligen högst vidriga, ehuru
af goda röster afsjungna, de ändå icke sakna ett visst behag". Dessa
P. Læstadii ord innehålla det enda jag hos verkliga kännare af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
