Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Skaldskap: sång och saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 s0ld0ttren. qvinnans arfs-rätt. renens styckning,
från Njavvis-ene och hennes, för att sköta sitt för sig, hvilket hon
genom gossens kraftigare hjelp hoppades skola frodas bättre: "Jag", säger
hon skrytande, "skall snart blifva rikare än du; jag skall få ren-slagt
i mängd,
bringor skall jag ha’ till hyllor,
sidor ha’ till rök-fång-täcke" °)
Så var nu renen tämjd och af qvinnor. Derför har qvinnan af
fordno haft största lotten vid arf af hjordar. Hustrun, systern, skall
hafva "storhundra" (120) mot mannens, brödrens tio-hundra; hustrun
skall hafva "hand-ren", den som ledes för raidon eller vid klöfjandet;
hön skall hafva "barn-ren", för att bära det spädaste barnet (— och
grytan!). Till tack för det hon upptäckt husets bästa inkomst-källa
skall hon hafva halfva kåtan och full bädd. Får hon icke denna lott
i boet, då har hon fått endast "hundlott".
-Men mannen jagade och fångade renen först, han slagtar och styckar
ännu, han- kokar. Han får derför välja första lotten vid måltiden på
ren-ryggen, d. v. s. på den del af renen, som förtärcs färsk; bog, bringa,
sidor och lår skiljas af till torkning. Husbondens lott är stycket
närmast hufvudet; det dernäst får sonen eller drängen; ett halsstyckc
längre bort får annan son eller dräng; första ryggbiten får hustrun eller
dottern: "sötungen"; stycket der näst hustrun och de äldre flickorna;
bakre ryggbitarna de andra barnen; sista kotorna m. m. få farfar,
farmor eller i allmänhet de gamle; svansen — ja:
svansen, den får lilla barnet,
för att lära gnagar-konsten.
Märgbenen fördelas särskilt: skenbenens taga husbonden och
drängen; lårbenens hustrun och dottern; öfverarmcns får sonen, drängen
och pigan; underarmens de öfriga barnen; fettet vid höftleden skall
hustrun gifva det lilla barnet att suga på; mellersta delen af lefvern
får den som sutit och sett på märgbenens delning, men intet fått.
Sedan enkorna varit skiljda en tid kom en vår ined stark flod;
sjöar, bäckar och elfvar flödade. Njavvis-ene slapp icke fram till betes-
*) Reppen-perjes = täckclset öfver kiila-öppniugen (se sid. 117).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
