- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
350

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350 procopius, jorn andes, V arnefrid,

Thule, beskrifver han detta. Till en början säges att största delen af
denna ö är obebodd, men att den odlade delen hyser 13 talrika folk,
med kung för hvarje. Der inträffar hvarje år det undret att vid
sommar-solståndet solen icke går ned, vid vinter-solståndet icke upp under
40 dygn. "Bland de barbarer, som bebo Thule, förer blott ett folk —
Skrithiphinoi kalla de dem — ett vildt lif, ty hvarken hafva de kläder
eller gå de i skodon, eller dricka de vin, eller samla de något ätligt
från jorden: enär hvarken de sjelfve bemöda sig om åkerbruk, eller
qvinnorna arbeta hemma, utan både män och qvinnor jaga. Berg och
skogar, som der finnas ofantliga, lemna dem i mängd villebråd och
andra djur; och de fångade djurens kött äta de, i hudarna kläda de sig.
I)e hafva hvarken lin eller annat lämpligt för sömnad; der före
samman foga de vild-djurens hudar med senor och svepa hela kroppen i
dem. Icke heller nära de sina späda barn på samma sätt som andra
folk; ty Skritifinernes barn uppfödas icke med qvinno-mjölk, icke suga
de moder-bröstet, utan de näras endast med de fångade djurens märg.
Sålunda, så snart qvinnan födt, upphänger hon på ett träd det i skinn
svepta fostret och, sedan hon stuckit märg i dess mun, går hon genast
att jaga; ty detta yrke är gemensamt för qvinnor och män" *).

Den med Prokop samtidigc eller kanske något äldre Göten
.Tornandes skildrar i kap. 3 af sin skrift "de Getarum s. Gotorum origine
et rebus gestis" samma Thules läge och befolkning, men under namnet
ön Scanzia. Hon är omgifven af haf och har många öar i sitt
granskap. I hennes nordliga del bor folket Adogit, hvilket om sommaren
säges hafva 40 ljusa dygn och om vintern 40 mörka". Men der finnas
ock tre folk, Crefennæ, som icke med möda söka sin säd, utan lefva
på kött af vilda djur och foglar, af hvilka så stark afvel lägges i kärren
(paludibus), att ban är tillräcklig både till slägtets förökande och till
folkets mättande och förråd". Der finnas ock flera andra folk: Suethans,
Thuringi, Theuster, Vagoth, Bergio, Hallin, Liothida; Athelnil,
Finn-aithæ, Fernir, Gautigoth (ett skarpt slägte och krigsfärdigt);
Ostrogo-thæ, Raiimaricæ, Raugnaricii; de mildaste Fenni, mildare än alla andra
Scanziæ innevånare, och dem like Viniviloth, Suethidi, Cogeni etc.

*) Man tycker sig se Lapskan hänga barnet i en komse på en gren! När här till kommer
hvad P. Laestadius berättar (II, sid. 480): "då mödrarna icke kunna anima barnen,
hvilket ofta händer (under vintern), måste dessas hunger stillas med att suga på en köttbit
eller härsken fläskbit"; måste man tänka på autopsi hos Prokops sagesman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free