Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 historiska utbredning i finland,
vederfares af Norrbottens Lappar och Savolax-bönder. Men det att
de kallas "Norrbottens" visar att de icke tillhörde Tavastehus. — Det
tredje är af Sjögren (sid. 264): ett testamente, från 1300-talets midt, af
Lasarij, stiftaren af Muromska klostret, i hvilket säges att "de då
varande innevånarne kring sjön Onega voro Lappar och Tjuder". — Det
fjerde lemnar Porthan (De Bircarlis, sid. 20), då han anför ett
testamente från Tavastland af 1390, hvar uti omtalas en gåfva af "thera
ikorna skogar ok thera fiskcvatn, som ligger noor j Bothnen, ole swa
the Lappa, som under then gardhen varit haffuer". Men Onega ligger
så att säga i den stråkväg till Hvita hafvet, hvilken Lapparne, som vi
skola se, antagligen följt på sin invandring i Norden, och ined "noor j
Bothnen" kan möjligen menas något ganska nordligt, der Lapparnes
t. o. m. moderna närvaro icke kan betviflas: ännu vid
reformations-, tiden kallades Pudasjärvi (65° 30’ n. 1.) och Paldamo (64* 18’ n. 1.)
Lappmarker. Detta bevisar således icke att Lapparne i Finland ströfvat till
Östersjö-kusten, der ifrån blifvit trängde af Finnarne in åt landet och
sedan der ifrån drifna upp mot norden af Kareler och Savolaxare, som
Porthan säger (sidd. 86—88), lika omotiveradt som lian förlägger först
nämda utträngning till 3:djc—4:de seklet af vår tideräkning. Att de i
qvar lemnade hopar funnits i det inre östra landet, är antagligt, t. o. m.
troligt, fast bevisen saknas.
Låtom oss nu se till huru saken förhöll sig på andra sidan
Östersjön, i Skandinavien, den tid då Lapparne började uppträda i historien.
Tacitus och Jornandes förlägga dem, som vi sett, långt norr ut; men
huru långt i söder, de sträckte sig, lemna desse förff. osagdt. Med
ledning af Jornandes skulle man kunna gissa på hela sträckan norr om
Rauma- och Ringe-rike, norr om Öster- och Yester-götland, norr om
Svearne (Suethans och Suethidi).
Kring år 870 få vi närmare bestäiiming af förhållandet, sådant det
då var och sannolikt en rund tid varit. Efter Ottar berättar kung
Alfred, att Sveonerne mot norden "ofvan ödemarkerne" hafva Quänerne,
mot nordvest Skridfinnarne, åt vester Norrmännen; sjelf säger Ottar,
att på fjäll-sträckan (der och hvar? öfver allt?) öster ut från Norge bo
Lapparne, Svea land ligger långs Norges södra, Quänland långs dess
norra del. — I Eigils-sagan, som behandlar tiden 850—1000, och synes
vara skrifven på 1100-talet (P. E. Muller) heter det (kap. 14): öster
från Naumadal (kring 64° n. 1.) är Jämtland, och så Quänland, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
