Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÖRING MED LAPPARNE.
413
icke uttalas, uti den Birkarlarne af svenska kronan förlänade rätt att
handla med Lapparne och i upptagandet genom dem af skatt. Schöning,
som vill bevisa att Sverige icke haft något äldre välde öfver Lapparne
någon städes, framkastar (sid. 128, not. i) den förmodan, att då Magnus
smek, efter sonen Håkons utnämnande till regent öfver Norge (1343),
för sin hofhållning behöll bland annat Hålogaland, med hvilket följde
Finnmarken och skatten der, det för honom, som mest uppehöll sig i
Sverige, var beqväniast att genom Svenskar göra uppbörden, och att
på denna väg Svenskarnes anspråk och välde tagit sin början. Hvad
jag nyss sagt och här nere kommer att säga, visar dock att Väldet är
äldre och härleder sig dess början troligen från Quänerne, säkert från
slutet af 1200-talet; det var uttaladt vid böljan af 1300-talet. Sedan
följde väldet unions-regenterne som en naturlig sak.
Desse måste nämligen i denna deras egenskap ega oafvislig rätt
att bestämma om hela folket. Då kunde icke någon egentlig tvist
uppstå, om äfven de i unionen ingående särskilda landens öfver-höghet till
vissa bestämda delar kunde vara tvistig. Med afseende här på skulle
man såsom bevis, om ock indirekta, att unions-regenterne, äfven de
danske, ansågo Lapparne tillhöra Sverige, kunna andraga det
förhållandet, att drottning Margreta (1389 och 1412) anbefaller Upsala
Erkebiskop att antaga sig Lapparnes religions-undervisning, samt att Erik
af Pommern (1419) hos samma myndighet anbefaller en viss Torsten
att vara missionär hoB och uppbygga kapell åt Lapparne. Mera direkta
finner man i svenska domar i Lappmarkerna (1420, 1424), i
fogde-intyg (1454), samt i ombudsmannens i Vesterbotten öpna bref af 1498
för Birkarlarne i Luleå och Piteå till de goda män som bygga och bo
vid Vesterhafvet, enkannerligen fogde och ombudsman, eho de vara
kunna, att Birkarlarne må njuta deras gamla häfd af Lapparne
derstädes, hvilka deras gamle föräldrar och "tilförende" haft, som flere gamle
bref utvisa, nämligen att der fiska och köpslå med Lapparne, på hvilket
brefs befogenhet konung Hans slottsfogde i Stockholm (samma år) ger
bekräftelse genom ett bref af snarlikt innehåll.
Frön till tvist funnos således redan under unionstiden, men de
upp-spirade först senare. Gustaf I, öm om Sveriges frihet och makt samt
kraitigt arbetande på ökandet af kronans inkomster, riktade sin
verksamhet äfven åt Lappmarkerna. Redan 1528 griper han in i
Birkar-larnes välde, 1551 bekräftar han deras och landtköpmännens i Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
