Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 SKOL-UNDERVISN ING
på detta språk författas oeh tryckas; in. m. Ehuru icke allt detta kom
till bokstafligt utförande, gjordes dock rätt mycket, synnerligen hvad
angår kyrko-byggnaderna, och redan 1730 funnos 7 kyrkor och 3 kapell
med 9 prester, af hvilka 5 voro Lappar. Saken befordrades ytterligare
genom den 1739 inrättade "Direktionen för ecclesiastikverket i
Lappland", hvilken bestod af tre riksråd, justitiekanslern och
universitets-kanslererne, erkebiskopen och justitieborgmästaren i Stockholm; 1741
hade Dir. medelst koliekter öfver hela riket samlat 300,000 daler; nya
kyrkor uppfördes; nya skolor inrättades; lapska språket bearbetades på
allt sätt och gjordes af Svenskarne till skrift- och tryck-språk; 174B
säger Högström att alla Lappmarks-prester predikade på detta språk.
Högström nämdes. Född 1714, död 1784, var han i viss mon de
svenske Lapparnes apostel. Nyss prestvigd drog han till Lappland
1741; han angrep Gellivare Lappmark, hvars innevånare den tiden
må hända stodo lägst af alla svenske Lappar; han stred mot nöden och
Lapparnes hat; hans lif var mången gång i fara för deras ilskna
vidhängande af hedendomen; ban lyckades att rotfasta kristendomen i
Gellivare och genom sin inverkan på öfriga Lappmarks-prester ingöt han
en friskare anda och sträfvan öfver allt. Samtidigt funnos äfven andra
män, hvilka, eggade af hans föresyn, på ett kraftigt sätt bistodo honom:
Holmbom, Fjellströmar och Læstadier: namn ännu qvar lefvande och
aktade i orterne. Hvad särskildt angåj Fjellströmarne, så torde Pehr
F., sedan prost och kyrkoherde i Lycksele, hafva haft stort inflytande
på Lapparnes kristendoms-undervisning; ty han var i Stockholm vid
1738 års riksdag, förevisade lapska öfversättningar, läseböcker m. in.,
samt bidrog till, om icke utverkade inrättandet af den nyss omtalade
Direktionen för ecclesiastikverket i Lappmarken.
Under Gustaf III:s, lättsinnets och krono-bränneriernas glänsande
tid, sjönko både undervisning och kristendom; enda spåren af hans
verksamhet för Lapparne äro hans många granna tal, hvilka i glas och
ram ännu hänga qvar i kyrkor och sakristior. — Icke stort bättre var
det under hans pedantiske efterträdares regering. Styrelsen för
Lapplands andeliga angelägenheter började då att vexlas; 1801 utbyttes
Direktionen för ecclesiastikverket mot kanslersgillct, hvilket 1809 lemnade
plats för kanslistyrelsen, hvilken åter fick vika 1833.
Men 1820 skedde uppslag till något bättre: då infördes katecheter
och missionärer, hvilka skulle resa kring bland Lapparne och undervisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
