Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
enontekis och jukkasjärvi lappar.
Lappar (hvaraf 83 äro skattc-lappar) fördelas i 4 byar: Köngemä eller
Rosto (59 familjer), Lainio-vuoma (65), Romma-vuoma (25) och
Suonta-vaara (44); dessa namn äro finska. Köngemä bys Lappar komma 25 aug.
—15 sept. från sommar-vistelsen i Norge (Balsfjord, Tromsö- och
Marknäsdalen) till trakten af Kilpisjaure, der de då uppehålla sig någon tid *);
der efter tåga de ned åt höglandet mellan Köngemä, Rosto och Lainio
elf-var till Ivärändö-järvi och Parkajoki byar i Paj ala socken, der de inträffa
i januari. Om våren, i april, vända de åter samma väg och anlända till
fjällryggen kring medlet af maj. En del skyndar då till Norge; en
annan utväntar kalfningen och anländer först vid midsommar till Norge. —
Lainio-vuoma tågar på ungefär samma tider från Balsfjorden, på ömse
sidor af Lainio-elf förbi Soppero by, till Lainio by, Oxajärvi, Kangas
och Kärändö-järvi, till en del betande samma marker som Köngemä. —
Romma-vuoma kommer från (Kåfjord-, Laxelf-, Kit- och
Storfjord-da-larne i) Norge till Kilpisjaure samtidigt med dc förut nämda; efter
gammal vana tågar nu största delen af byn öster om Köngemä elf, pä
ett 4—5 mils bredt finskt område, dc öfriga vester der om; den östliga
delen håller sig så nära clfven, att den med stor hast kan fly öfver pä
svenskt område, om så skulle behöfvas. Tåget går mot Karesuando till
jultiden, då en del östliga Lappar, öfvergå på svenskt område; vidare
till Muonioniska och ända till Parkajoki. — Suontavaara by flyttar
hufvudsakligen på samma vägar och sätt som Rommavuoma, och stundom
blandad med denna by.
b) Jukkasjärvi (af tjokkeres, samling) kyrka är bygd 1603 (enligt
Elers); socken-kyrkan nu vid Vittangi; församlingen finsk. Sockens
Lappar voro 626 (år 1870), hvaraf 35 skatte-lappar, och fördelades
likaledes i 4 byar med finska namn: Kalas- (31 familjer), Rautas- (20)
och Saari-vuoma (äfven kallad Pulsu-vuoma, 19 fam.) samt Tallma (28).
Desse Lappar, som under sommaren omkring 5 veckor uppehålla sig vid
Ankenäs, Bardö, Ibestad, Målsclfven, Tranö och Scnjcn i Norge, intaga
och beta under vintern landet kring Tornio sjö och elf i
nordvcst-syd-ost från riksgränsen ned till Kuoksu och Kurkio byar i Vittangi, samt i
nordost-sydvest från halfvägs mellan Lainio och Tornio elfvar till
Kalas-äno med vesterut liggande sjöar (Pajtas- och Kalas-järvi) och Schangcli.
*) Det iir regel, dock med undantag, att Nomad-lapparno höstetiden, under renarnes
brunst, uppehålla sig något litet på samma ställen, der de om våren dröja under
kalfningen. Jfr sidd. 35 ocli 3G här ofvan. Framställningen om Norrbottens Lappars
vandringar stöder sig hufvudsakligen på uppgifter af H. A. Widmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
