Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLANDS LÄNS LAPPMARK OCH FÖLlNOß LAPPAR. 443
kar väldiga åsar åt båda grannlanden, tillhör Jämtland och Herjedalen,
är fyld af dalar och sjöar, och lemnar ursprunget till flera större elfvar,
som här ifrån flyta mot öster och vester, till Ångerman-elfvens södra
grenar, Indals-clf, Ljungan och Ljusnan, till Namsen, Stördal, Glommen
och Trysild (Clarelfven). Dalarne gå omedelbart öfver från ena landet
till det andra; der gå vägarne till Levanger och Trondhjem; der ifrån
sträcka sig Sylarnes rötter ända in till Rörås. Denna trakt, jemte
sluttningarna åt båda sidor, utgjorde fordom en kärnpunkt för Syd-lapparne,
hvilke å ena sidan gingo ända ned till Trondhjem och Dovre, å den
andra till höjderna mellan Sveg och Helsingland. Syd-lapparnes
stormakts-tid ar förbi; de voro 1870 i Sverige 771 personer, i Rörås en
»sel rest*). De tillhöra i detta län 3 särskilda distrikt, belägna från
norr till söder i den ordning de här nedan följa. Ingen indelning i
Lappmarker eller byar finnes härstädes, och Lapparne föras till
angränsande socknar. Inga Skogs- eller Fiskare-lappar finnas; alle äro nomader,
daglönare eller tiggare. Sambandet med Norge gör sig ännu ständigt
gällande, i det Lapparne vissa år flockvis draga dit eller komma till
baka der ifrån, allt som omständigheter eller nycker drifva dem. Så
regelbundna vår- och höst-vandringar, som i de norra Lappmarkerna, ega
här icke rum, ehuru i det hela tendensen är den samma och rätt många
verkställa långa vandringar, som synes af det följande.
1. Fölinge Lappmark (407 Lappar) omfattar nordligaste delen, med
Frostvikens och Hotagens kapell. Han inne håller egentligen blott II
"skatte-fjäll", hvar derå fördeladt i större och mindre lotter; de heta:
Gåxsjö-, Mur-, Vinklumps-, Orrnäs, Klumpvattens-, Södra och Norra
Blåsjö-, Mellerstskogs- och Badstunäs-fjäll; de 3 först nämda tillhöra
Hotagens, de 6 sist nämda Forstvikens kapell. Lapparne tillhöra i
civilt hänseende Hammerdals härad. De äro alle nomader; de vandra
sommartiden hvar inom sitt område, dervid ofta de Lappar, som tillhöra
samma fjäll, hafva hjordarna samman. Under varma somrar händer att
(le högsta fjällen uppsökas af alla, hvad skatte-fjäll de än tillhöra, äfven
som att de en eller annan mil öfverskrida norska gränsen. Detta
in-träffar mest med Norra Blåsjö och Orrnäs Lappar. Dit komina då ock
»ågon gång Åsele-lappar, som sakna högre fjäll. — De bo under som-
) Må man icke af dessa uttryck draga den slutsats, alt de äro "utdöende". I Jämtlands
Si var Lapparnes antal Sr’ 1830 334, år 1840 = 454, år 1850 = 555, är 18(30 =
och år 1870 = 784. Således i jemn stigning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
