Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 ündersåkers lappar.
maren mest i björkskogs-regionen i tält, nedan för fjällen hafva de sina
vår- och höst-visten: kåtor af torf, någon gång med liera rum, samt
timrad "bur" (motsvarande njallan) på höga stolpar. Vintertiden
vandra Frostviks-Lapparne ut efter Ångerman-elfvens grenar, mest efter
Sax-elfven, ned till Ångermanland, ofta ned till kusten; Hotagens vända
sig åter ofta mot inre Jämtland och Medelpad. De nordligast tågande
besöka ofta marknaderna i Ström, Fjällsjö (Backe) och Sollefteå.
Under sommaren idkas fiske i fjäll-sjöarna. Foror fraktas aldrig af
Lapparne för bönder eller handlande. Tiggeriet är nästan försvunnet.
Efter afvittringen råder mellan dem och bönderne godt förhållande, dock
ingås aldrig äktenskap, "hvilket å ömse sidor skulle anses förnedrande".
Hufvudsakligen genom missions-skolorna har Lapp-befolkningen senare
år undergått stor förändring; svenska språket talas och skrifves bättre
af Lapparne än af bönderne; nykterhet och snygghet blifva allt mera
allmänna; stöld och brott mot sedligheten hafva alltid varit bland dem
nästan okände. (Uppgifter af t. f. Länsmannen Iierr E. A. Selberg,
1872.)
2. Undersåkers Lappmark (195 Lappar) bildar en hästsko-formig
remsa från Hotagen till Herjcdalens gräns, 19—20 mil lång, —3 mil
bred. Området inne håller de väldiga Offerdals, Skjäckc- och
Skurdals-fjällen. Lapparne tillhöra Undersåkcrs, Åhre och Kalls socknar, med
Kålås och Handöls kapell. De fleste äro Noinad-lappar; någre tigga
och skoja nere på landsbygden, dock sällsynt. — Om sommaren äro de
i fjällen, hvar vid de strängt söka hålla sig till sina "skatte-köpta
ren-betes-fjäll", dem de månadsvis, trakt efter trakt afbeta. Till fjällen
ankomma de på våren, sedan de i der till närmast belägna skogstrakter
uppe hållit sig för kornas kalfning. På höstarna tåga de ned till
skogslandet, i närheten af byarna; dock vandra de äfven ibland längre: dels
i det inre af Jämtland, till Storsjön, någon gång ända till kusten
(Hernösand); dels Kall-lapparne äfven till Norge ned åt Levanger och
Throndhjem; besöken i Norge hafva dock aftagit på allra sista åren.
Förhållandet mellan folk-racerne är i allmänhet godt. Lapparne besöka icke
regelbundet marknaderna. (Uppgifter af Lapp-länsmannen Iierr J. A.
RothofF, 1872.)
3. Herjedalen» Lappmark (Tännäs distrikt), med 169 Lappar,
ligger ock långs fjällen, från Helags och Skarfdörrns fjäll i norr, till
Oster-dalarnes (Särna) bergklump i söder. Dess Lappar kallas Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
