Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERG VERKS-RÖRELSEN. 459
Sådant är i sina allmännaste drag tecknadt, Sveriges Lappland,
sådant det land som i århundraden uteslutande innehafts af Lapparne
såsom nomad-folk, inen till hvilket nu mera äfven odlingen trängt,
äfven bofast befolkning kommit. Skogarnes och de stora
vattensamlingarnes del af Lappland hyser nu en jordbrukande befolkning, som
under namn af nybyggare år efter år tilltager i antal, och som haft och
har ett stort inflytande både på landet och på Lapparne.
Carl IX, som, enligt hvad förut är anfördt, i politiskt hänseende
lade så stor vigt på Lappmarkerna och vidtog så många åtgärder för
deras nyttjande och förbättrande*), var ock betänkt på anläggning af
nybyggen. Han instruerade sina årliga sändebud att efterforska ställen,
lämpliga för nybyggen, lian utfärdade försäkringsbref för sådana, t. o. m.
vid Alten (1607). År 1602 omtalas bönder i Kemi Lappmark, 1635
vid Kemi träsk och 1638 sägas de ofreda Lapparne; 1607 bestämde
Carl att Tornio bönder skulle blifva nybyggare vid träsken i
Lapp-inarkerne, och orn de tredskades skulle de utskrifvas till knektar.
Let torde dock vara otvifvelaktigt att dessa försök icke ledt till
något väsentligt resultat och att först den bergverks-rörelse, man kunde
säga: -svindel, som redan före midten af 1600-talet uppstod i
Lappland, framkallade den verkliga början till nyhemmans upptagande
derstädes. Så finner man att drottning Christina redan år 1640, samtidigt
med påbudet om fyra kyrkors anläggande i Pite Lappmark, förunnade
vissa privilegier och rättigheter **) åt de borgare och bönder, som ville
Slg uti Arjepluog "husligen nedsätta", utan att man dock kan spåra att
) Bland annat smått i den vägen, hvilket jag icke fornt anfört, ma nämnas följande. Han
Befallde införande i floderna af lux- och äl-tisken i likhet med dem i Norr-ström;
elfvarne skulle ransakas pä perlor, hvar bonde skulle fram pil sommaren taga 100
musle-skal till fogden, som skulle lägga dem i kistor och sända dem hela och väl förvarade till
Stockholm och "försigle kistorne". I)ä Haf-Lapparne gåfvo danske kungen "en tand af en
’isk, som dermed hänger sig fast vid klippor" (vallross-tand), skulle svenska kronan ha
e,> med. Han befallte dem äfven "söka hvita stenar liksom kristaller" samt "rodhe
uije-kantigo steener", hvad det då var. />
) Förmyndar-regeringens bref af den 24 sept. 1040 iir så klassiskt, att jag icke kun
underlåta meddela tankegång och några uttryck der ur. Efter som för några iir se’n uti
Pite Lappmark ett ymnigt silfververk blifvit funnet och utan tvifvel flera sköna metaller
»köla upptäckas, samt al" bekymmer huru dessa skola skötas, anses lämpligt, dels att
b>’gga flera kyrkor, "der v&re undersåter Lapparne, som hiir till dags, ty verr, föga hafva
vetat af Ciuds ord och deras salighets medel, må komma tillsamman och hafva tillfälle
och lägenhet att öfva sig i gudstjensten"; dels att förordna marknadsplatser, der de kunna
ammau komma med annat folk och "genom sådant orngänge mera vänjas till kristliga
uygder". ]>,’i det Lapparne skola vara villige med "körsler och försler", samt flitige att
uPl»8öka fördolda malmstreck, beviljas dem vissa friheter etc. Man släpper i början och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
