Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
BERG VERKS-RÖRELSEN. 460
någon begagnat sig af detta tillbud; man måste dock antaga att både
föreståndarne för bruksrörelsen och bruksarbetarne, för att ej nämna
presterne, för att kimna lefva i dessa trakter, måste hafva idkat
boskapsskötsel, och Gråträsks nybygge på gränsen till Pite Lappmark
finnes redan i jordeboken för 1606 och var troligen anlagdt redan
några år förut, då Hulphers anför att Gråträsks nu mera och för länge
sedan förstörda kapell byggdes 1602. Bruksrörelse började uti Pite
Lappmark vid Nasafjäll 1640, uti Lule Lappmark vid Qvikkjokk 3661,
då med kronans medel hytta m. m. der uppfördes; verket drefs för
kronans räkning till 1681, då det på 30 år öfverlemnades åt enskilde,
hvilke dock befriades från kontraktet redan 1686. Åren 1687—09 drefs
verket åter af kronan; till 1701 af den s. k. Vesterbottens bergslag;
sedan förblef det oupptaget till Hermelins tid. Uti Tornio Lappmark
drefvos 1646 jernverk vid Kengis och 1647 vid Junosuando, hvars
grufvor upptäcktes 1640. Flere andra att förtiga, bland hvilka Schangeli
inmutades 1695 och Gellivare först 1730.
Icke blott jernverk drefvos, utan äfven andra bergverk. Det för
sta var ett silfvcrverk, Nasafjäll, hvilket upptäcktes 1638; det 1654
upptäckta Svappavara innehåller koppar. — Nasafjäll har i clet hela
lemnat ett bedröfligt minne. Transporten af malm der ifrån var
nämligen svår genom brist på vägar och stora afstånd. Ren-skjuts
var nödvändig, men här till voro Lapparne obenägne; man tvang
dem då, och hade detta till följd att månge med sina hjordar flydde
till andra Lappmarker eller till Norge. Många grymheter begingos,
om hvilka ännu i trakten gå traditioner, upplifvade af P. Læstadius.
Det var ock svårt att få arbetare; man sände dit militäriska
arbets-kommenderingar, man utlofvade pardon åt alla förrymda soldater, som
ville der infinna sig till arbete; man gjorde glänsande löften om
friheter åt dem, som satte sig ned vid vägen från Skellefteå till
Nasafjäll, och förbjöd färd till grufvan på annan väg. Stället var eländigt,
ödsligt och så skoglöst, att man under senare bergverks-rörelsen gräfde
upp lik-kistor för att få bränsle. Smälthyttan lades vid Silbojokk; der
bygdes kapell, der bodde gruf-fogdc, prest etc. "Huttan", som
Lapparne kalla stället, förstördes 1658 vid ett krigiskt infall från Norge.
Der efter var grufdriften på förfall ända till 1770, då han upptogs af
i slutet ut orsaken, hvar fore man ställer till med kyrkor, marknader, frihet, m. m.,
men i midten skyller man på kristendom och civilisation! D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>