Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BEGAGNAD TILL DERAS RUIN. 475
Exempel saknas ej der på, att nybyggen blifvit i Arjepluog ansökte i
närheten af Lapp-byarnes höst- och vår-visten, på ställen som varit allt
annat än lämpliga för jordbruk och boskapsskötsel, och har de sig der
ned sättande nybyggarnes näringsfång varit att genom bränvinet drifva
handel med Lapparne, något som också lyckats så bra, att Lapparne
nu mera i dylika nybyggens närhet äro alldeles utarmade och att
nybyggena måst öfvergifvas, då födkroken icke längre varit gifvande. —
Flertalet af Arjepluogs nybyggare äro lönnkrögare, hvilket dock icke
du mera kan sägas om Jokkmokks, utan införes bränvinet der af den
hy dra, som lagligen benämnes landthandlare, men i orten gå och gälla
under det för dem mera lämpliga namnet af "skojare". — Uti Arvidsjaur
äro äfven nybyggarne laglydige och göra sig i allmänhet ej saker till
lönnkrögeri, hvilket, om det stundom här inträffar, dock nås af lagens
arm till följd af den goda moraliska ståndpunkt, på hvilken
nybyggarne befinna sig. Men den lapska befolkningen derstädes är föga
bättre för det; ty dels äro Lapparne, genom närheten och den lättare
kommunikationen med kusten, i tillfälle att sjelfve förskaffa sig
spritdrycker, dels uppföra och utminutera landthandlarne derstädes ett sorts
billigt och osmakligt vin, af hvilket Lapparne förtära så mycket, att de
blifva rusige. Försäljning af dylikt vin eger äfven rum i Jokkmokk
och Arjepluog. Välmågan bland Lapparne i Arjepluog har mycket
aftagit, till följd af deras superi och andra medverkande orsaker, hvilka
på annat ställe skola anföras; så är det äfven i södra delen af
Jokkmokk, och i Arvidsjaur går det för Skogs-lappen mod stora steg utföre.
När sådant inträffar i de trakter af Lappland, hvilka minst lämpa sig
för jordbruk, som förhållandet är med Arjepluog och Jokkmokk, är det
i hög grad betänkligt, och dessa socknars framtid står på spel, så vida
detta sorgliga förhållande längre kommer att fortfara. Nybyggaren är
nämligen här för sin existens beroende af Lappen, nybyggaren måste
hafva renar för att kunna uppehålla sig och ingen annan än en Lapp
kan sköta dem åt honom. Arjepluog var för blott två årtionden sedan
den socken, inom hvilken största antalet renar fanns. Nu mera finnes
der inom icke hälften så många renar som då, och i stället för främsta,
har denna socken nu intagit näst sista rummet i ordningen bland dem,
som höra till Norrbottens län. År 1848 uppgifves nämligen
ren-antalet i Arjepluog till 50,000, år 1870 anses det icke öfverstiga 20,000 *).
*) År 1871 ansågs det dock uppgå till 25,000. Se ofvan sidd. 78 och 453. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
