Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH NORRMÅN I TROMSÖ AMT. 479
upplåten till odlings- eller betes-land. Stränderna af fjordarna hafva
från äldre tider till baka varit odlade, men det är egentligen under nu
varande århundrade som odlingen börjat ifrån fjordarna sträcka sig in åt
efter clf-dalarna. — Den bofaste förer klagan öfver att lians åkrar,
gräsmarker och myrar ned trampas af renarne, att Lapparne utsträckt sina
vandringar till trakter dem de förut aldrig besökt, att de på vissa ställen
blifva hela vintern qvar i Norge å vid kusten liggande öar, samt att
han aldrig kan få rätt på den som vållat en skada, följaktligen heller
aldrig ersättning. Lapparne klaga der öfver, att de år från år blifva
mer och mer inskränkte i sin betesrätt, att de få och trånga vägar, som
ensamme göra deras vandringar till norska kusten möjlige, allt mera
stängas, att Norrmännen skjuta deras renar, att Norrmännens hundar inrusa
i och skingra renhjordarna m. m. — Man har aldrig å någon derå sidan
gjort sig fullt reda för hvarje parts verkliga rättigheter och
förhållandena voro belt olika 1751 och nu. Imellertid: vid den senare tidens
strider anser hvar och en af parterne sig hafva rätt, nybyggaren der för
att han eger skydda det som blifvit till honom upplåtet till begagnande
och uppodlande; Lappen genom den häfd, han anser sig ega, såsom
den der allra först intog marken till renbete. Nybyggarne påstå dess
utom, att kor ej beta der renar betat, att dessa djur icke kunna beta
"11 sammans m. m.
Vid de sammanträden som hållits med Lapparne för att få
upplysningar till bedömandet af Norrmännens förhållande till dem, har
svalts, "att i allmänhet mellan dom och Norrmännen är god sämja och
vänligt bemötande, men att en och annan af de norske inbyggarne visa
afvoghet emot Lapparne". Om man än således måste medgifva att
skäl till klagomål finnas på båda sidor, så tro vi ej att de äro större än
att de genom ömsesidigt till mötes gående skulle kunna fås att tystna.
L>et förefaller oss, och detta synes äfven framgå af lapska allmogens
här ofvan intagna yttrande, att det blott är ett mindre antal af dc
hofaste i Norge som eggat till oenighet samt begått våldsbragder
och olagligheter, hvilka framkallat repressalier från Lapparnes sida.
(,’n förhållandena mellan Lapp och nybyggare i Norge icke i allt
kunna jemföras med de i Sverige, måste de dock i många hänseenden
kunna det, och bör man då på grund af den i Sverige vunna
crfarcn-hetcu, utan fara för att mycket misstaga sig, kunna draga den
slutsatsen, att do stridiga intressena icke äro gå stora, klagomålen icke så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
