- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
484

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

484 SKOLOR OCH UNDERVISNING,

ordna förhållandena i Tromsö amt och då svenska regeringen synes
vara betänkt på att låta i Norge anställa ett juridiskt ombud med
uppgift att der städes föra Lapparnes talan och vaka öfver att de icke
kränkas i sina rättigheter.

I början af 1600 talet anlades de första kyrkorna i Lappland.
Lycksele anlades omkring 1600, Gråträsk samtidigt, Jokkmokks och
Jukkasjärvis kyrkor under Carl IX:s regering, Arvidsjaurs, Arjepluogs,
Nasafjells och Silbojokks 1640, Åsele 1648. Från denna tid kan man
ock börja räkna Lapparnes lindervisning i kristendomen. Den första
egentliga undervisningsanstalten inrättades för dem år 1619 i Piteå,
men då denna skola icke fyllde sitt ändamål, till följd deraf att hon var
belägen utoin Lappmarkernes område, flyttades hon år 1632 till
Lycksele. Efter hand inrättades skolor i öfriga Lappmarks-socknar, såsom
1730 i Jokkmokk, 1743 i Arjepluog, 1744 i Jukkasjärvi. — Det antal
barn, som i dessa skolor undervisades, var dock obetydligt och på
långt när icke motsvarande behofvet af upplysning. Åsigterna om
lämpligheten af deras anordning hafva äfven under tidernas lopp vexlat,
så att skolorna stundom varit fasta och lemnat två-årig undervisning
åt ett visst antal, stundom varit ambulatoriska, så att lärarne
(missionärer och kateketer) rest omkring bland Lapparne, följt dem under
deras flyttningståg, uppsökt dem på deras uppehållsställen samt under
några dagar på hvarje meddelat en knapphändig undervisning. Det är
först under de senare årtiondena, som undervisniugs-väsendet blifvit
mera utvecklat och detta leder oss till en kort redogörelse för de
åtgärder, som från statens, landstingens och enskilda sällskaps sida
vidtagits till upplysningens utbredande bland Lapplands befolkning.

Ar 1846 utkom nytt reglemente för ecclesiastik-verket i
Lappmarken, uti hvilket bestämdes, att lapska barna-undervisningcn skulle
ombesörjas i fasta skolor i Lycksele, Jokkmokk (nu flyttad till
Qvikk-jokk), Gellivare och Arjepluog. I de öfriga Lappmarks-församlingarne
skulle lapska barn inackorderas hos nybyggare samt undervisas på
svenska i de svensk-talande och på linska i de finsk-talande
församlingarna. Kursen i dessa skolor är två-årig och prester äro, med
biträde af kateketer, anställde såsom lärare. Skollärarne skola dock icke
allenast undervisa i skolan, utan äfven ställa så att öfriga barn inom
distriktet erhålla nöjaktig undervisning. I hvar och en af de fasta sko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free