Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än i Rovaniemi. I Kuolajärvi och Kuusamo är dock befolkningen något
blandad.
till sidd. 55 och 56: renar i ryska Lappland.
Der varande Lappar hålla renar egentligen blott för skjutsning,
såsom dragare, föga till slagt, icke ens till afvel; förlora de sina renar
(genom ut-körning, vargar, sjukdom), skaffa de sig nya genom köp från
Nomad-lappar. (Middendorff, sid. 175.)
till sid. 60: ”renens namn” upptagas i rubriken till kapitlet,
men finnas icke der uti. De tillernades på ark 5; men då ark 4 var
tryckt, beslöts, till undvikande af upprepning, att först längre fram i
kap. 11 upptaga dem; och finnas de der, sidd. 296, 297.
till sid. 171: Lapparnes kropps-bildning.
Näsans form är temligen vexlande, dock har jag aldrig sett henne
krökt, örn-lik. Ofta är hon något utplattad, ibland mycket; sällan stor
(lång), vanligen liten (kort), med upp stående spets och något vida
näsborrar.
till sid. 180: pratsamheten.
Tungan är jemt i gång och minspelet så lifligt, att man ser sig
tvungen antingen att anse skildringarne om nordbons slutna, föga
sällskapliga, ja dystra karakter för foster af allt för fri fantasi, eller ock
att deri se ett mäktigt fram brytande af den medfödda stamkarakteren,
säger Middendorff (sid. 178).
till sid. 198: bröllopps-ceremonierne.
Bruket att med stål och flinta slå eld öfver brudparet omtalas
redan af Olaus Magnus (lib. iv, kap. 7) och på samma sätt som af
Regnard. Förmodligen har han fått sin uppgift från Olaus Magnus, liksom
Eden, hvilken har den samma (sid. 224).
till sid. 200: nordiska giftermåls-seder.
Här kan tilläggas, att brölloppet i äldre tid kallades bruðkaup och
att köpe-skillingen eller brudgåfvan hette mundr; likheten blir här
igenom så mycket större och det nordiska ursprunget af Lapparnes
bruk så mycket sannolikare.
< i>till sid. 225: Maderakka ocli Sarakka.</i>
Castréns åsigt om ordet Maderakka ses ytterligare af några ord i
hans ”Resor och forskningar”, del. I, sidd. 115—116, hvarest äfven
uttalas den senare frångångna tanken, att Sarakka skulle hafva sitt namn
al linska ordet saari (holme), och beteckna en på sjö-holmar dyrkad
Seite. Ordet härledes utan tvifvel af saret, skapa.
till sid. 236 och följ. om Seitarne.
Pastor Joh. Mörtsel (i Malå) berättar i bref, att han fått en Seite
från Vuovos-träsk; ”den liknar ett midt itu klufvet kalfhufvud, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
