- Project Runeberg -  Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken jemte Förslag till en nybyggscholas anläggande derstädes /
29

(1824) Author: Lars Levi Læstadius - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar om allmänna uppodlingars möjlighet och förmon i Lappmarken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jordiska välmåga, eller åtminstne lindra dess
lidelser. — Om man, i anseende till den
naturliga vildhet, som ännu höljer dessa
länder, skulle villja tvifla på åkerbrukets
minre gynnsamma framgång, så frågar jag:
men hvilka äro väl då de hinder, som göra
ängarnes skötsel i Lappmarken omöjlig?
Eller väntar man, att naturen, åt sig sjelf
lemnad, skall åstadkomma ett frugtbäranda
Eden utan all menniskoåtgärd? I sanning,
naturen har gjort mer än mycket uti detta
afseende i Lappmarken. Ty de flesta ängar,
hvarmed nybyggaren föder sina 6 kor per
medium, 20 à 30 får, samt häst och oxe,
de äro ju naturens eget verk.

2. Dy (paludes profundæ) träffas som
oftast i granskogar. Deras vegetation består
af carex chordorrhiza Ehrh., carex limosa
L., carex panicea L. samt carex livida
Wahlenb. Rötterne af dessa starrarter infläta
sig i hvarandra och utgöra en gungande fly,
som är farlig att gå på, både för
menniskor och djur, hvarföre de ock lemnas
orörde både af frossarens tand och
slåttermannens lia.

3. Flarkmyror, eller egenteliga kärr,
(paludes limosæ) äro sådane, som hvarken
äro öfversvämmade af vatten, ej heller
fullkomligt torra. De bestå af en slipprig
gyttja och tyckas hysa mycken jernrost,
hvilken ofta framflyter i små rennilar. Ehuru
deras vegetation varierar, tyckas likväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 25 17:56:13 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omlappmark/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free