Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar om allmänna uppodlingars möjlighet och förmon i Lappmarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna besynnerliga mossart hopar årligen nya
lager på de gamla bäddarne och höjer sig
småningom så, att myran får en convex
yta. Grunden af dessa mossmyror består af
en grynig, lös och brunaktig torfmylla,
som uppkommit af mossans kalfmultnade
rötter och sträcker sig ofta flera famnar
ner i jorden.
Dernäst bör man märka den vext, som
öfver allt intager ytan af dessa vidsträckta
mossar. Det är hjortron, rubus
chamemorus L., som, med sina snöhvita blommor om
våren och gulröda saftfulla bär om hösten,
lemnar ett högtidligt vedermäle a£ den
rikedom och mångfald, som framter sig ur
djupet af naturens förborgade lifskraft; då
hon på de ödsliga fälten, i de vilda
skogarna, på de kala fjellarna, framalstrar
dessa nordens drufvor, som läska mången
mattad vandringsman och mätta så väl deh
frossande björnen, som den tärande larven.
På samma mossor äro tranbär (vaccinium
oxycoccos L.) icke minre allmänna. När
dylika mossmyror bildas i tallskogar,
plägar den så kallade mar- och gårtalleu vexa
på dem; men, då de bildas i granskogar,
intager rypriset (betula nana L.) den största
platsen. Äfven, ehuru mera sällan, pläga
pingvicula vulgaris och villosa L., salix
inyrtillöides L., salix glauca L., salix
limosa Wahlenb. intaga sådana myror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
