- Project Runeberg -  Om svenskan som skriftspråk
(1897) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs Högskola
IV

OM
SVENSKAN SOM SKRIFTSPRÅK

af
Gustaf Cederschiöld

Göteborg
Wettergren & Kerber
1897

Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg.

Till
ESAIAS H. TEGNÉR
min vän och lärare


Preface to the Electronic Edition

This book describes the "use of the Swedish language in writing". It was written by Swedish linguist Gustaf Cederschiöld and first appeared in 1897. At least four following editions exist (1902, 1911, 1916, 1924). See our presentation of the author for an overview.

Project Runeberg's electronic facsimile edition was first announced on 3 April 1999. It is a copy of the first edition from 1897. The 355 pages were scanned in 600 dpi bitonal and are presented here in 120 dpi grayscale together with raw OCR text.


The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida, iii, v, vi, vii, viii

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - titelsida, titelbladets baksida, iii, v, vi, vii, viii
Tillägnan - iii
Förord - iv
Innehåll - v, vi, vii, viii
FÖRSTA KAPITLET.
Inledning - 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34
Ämnets olägenheter och fördelar
Hvad (ljud-)språket är för människan
Talspråket och dess afläggare: tankespråket och skriftspråket; det sistnämnda skall betraktas i förbindelse med de båda andra; jämförelsen skall gälla nutida förhållanden
Det svenska talspräkets genealogi
Det svenska skriftspråkets begynnelser
Vårt skriftspråks historia kort antydd: runperioden; handskriftperioden; tredje och fjärde (?) perioderna
ANDRA KAPITLET.
Närmare fastställande af uppgiften - 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50
Skriftspråkets betydelse för samhället och för individen
Skriftspråk i inskränktare mening (typiskt skriftspråk) bör jämföras med talspråk i inskränktare mening (typiskt talspråk)
»Högprosa», »lågprosa» och »normalprosa» (»mellanprosa», »centralprosa»)
Plan till jämförelsen mellan »normalprosan» och typiskt talspråk
TREDJE KAPITLET.
Tankespråket och dess förhållande till tal och skrift - 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78
Människans verksamhet såsom språkligt receptiv eller produktiv innefattar alltid ett tyst tankespråk
Iakttagandet af det tysta tänkandet
Det fria tankespråkets form; dess domän inom litteraturen
Det fria tänkandets hastighet
Tankespråk i förbindelse med hörande, tyst läsning, talande och skrifvande (författande)
FJÄRDE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. De sinnligaste, af materialet närmast betingade - 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 100, 101, 102
Anmärkningar om indelningen, hufvuddelarnas namn, utförligheten samt behandlingen af talspråket i det följande
Handstil och uttal; tryck
Angifvandet af ordens samhörighet eller åtskillnad
Skriftens utvägar att ersätta talets betoningar
Materialets närmaste inverkan på ordvalet
FEMTE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början) - 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138, 139
Allmän skiljaktighet till lynnet
Utrop, interjektioner
Tillrop; tilltal, tilltalsord; anmärkningar om bruket af pronomina (personbeteckning)
Uppmaningar
SJÄTTE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (forts. och slut) - 140, 141, 142, 143, 144, 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153, 154, 155, 156, 157, 158, 159, 160, 161, 162, 163, 164, 165, 166, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 173, 174, 175, 176, 177, 178
Fråga och svar
Sättet att börja
Subjektiva inskjutningar
Mera relativa temperamentsolikheter: i logisk stränghet; i omväxling; i förkärlek för abstrakta eller konkreta (o. bildliga), försiktiga eller starka, städade eller själfsvåldiga uttryck; i förmåga af anpassning efter läsarens eller åhörarens person
SJUNDE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalssprak. C. I hvilka afseenden är normalprosan omständligare? - 179, 180, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192, 193, 194, 195, 196, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 203, 204, 205, 206, 207, 208
Samtalsspråket (»umgängesspräket») kan ersätta vissa ord genom betoning, åtbörder, miner, blickar, läten
Den förhandenvarande »situationen» tillåter ofta stor ordknapphet
Särskilda uttryck, förbindelser och formler, som undvara vissa logiskt nödvändiga satsdelar eller satser
Afbrott
Blir talet mera tidsbesparande än skriften?
Luckor i framställningen med afseende på innehållet: ofrivilliga, afsiktliga
ÅTTONDE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. D. I hvilka afseenden är normalprosan sparsammare på ord? - 209, 210, 211, 212, 213, 214, 215, 216, 217, 218, 219, 220, 221, 222, 223, 224
Normalprosan behöfver i regeln icke samtalsspråkets tillägg af förtydligande, kompletterande, upphäfvande, inskränkande eller förstärkande innehåll
Normalprosan meddelar en persons framställning, samtalet två eller fleras frågor och svar, påståenden och instämmande eller afvikande yttranden
För bättre minnes och för säkerhets skull gjorda upprepanden bli mindre nödvändiga i skrift än i tal
NIONDE KAPITLET.
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism - 225, 226, 227, 228, 229, 230, 231, 232, 233, 234, 235, 236, 237, 238, 239, 240, 241, 242, 243, 244, 245, 246, 247, 248, 249, 250, 251, 252, 253, 254, 255, 256, 257, 258, 259, 260, 261, 262, 263, 264, 265, 266, 267, 268, 269, 270, 271, 272, 273, 274, 275, 276
Om de »tillfälligare» (»historiska») olikhetemnas namn, arter, behandling
Behandlingens svårigheter: på grund af lokala växlingar, individuella egenheter och idiosynkrasier; anmärkning om »förtydligandet»
Skriftspråket följer ej talspråkets ljudlättnader eller analogiändringar
De förenklade talspråksformerna böra få insteg i skrift; anmärkningar om deras ålder och om tidigare försök att häfda deras rätt
Skriftspråket accepterar ej vissa af talets syntaktiska ändringar ej heller vissa af dess nyheter i ordförräd och ordbetydelser
men uppehåller många i talspråket förlorade såväl »formord» som »innehållsord»
TIONDE KAPITLET.
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Skriftspråket har ändrat eller öfvergifvit gammalt språkbruk - 277, 278, 279, 280, 281, 282, 283, 284, 285, 286, 287, 288, 289, 290, 291, 292, 293, 294
Att skriftspråket våldsamt förändrat eller förkastat lefvande språkformer, kan hafva berott på omöjligheten att »normalisera» dem
sträfvan efter regelbundenhet i höjningar och konstruktioner (analogi)
godtyckligt val mellan synonynmer eller orddubbletter
logisk formalism
sträfvan efter koncis och bekväm form
pedantisk spetsfundighiet
arkaiserande tendenser
ELFTE KAPITLET.
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk - 295, 296, 297, 298, 299, 300, 301, 302, 303, 304, 305, 306, 307, 308, 309, 310, 311, 312, 313, 314, 315
På litterär väg gjorda språklån kvarstanna ofta inom skriftspråket, öfvergå ej till samtalsspråket
Skriftspråkets lån med afs. på enkla, sammansatta eller afledda »innehållsord»
med afs. på formord
med afs. på satsfogning, satsförkortningar, ordföljd m. m.
Reflexioner
TOLFTE KAPITLET.
Om skriftspråkets arter - 316, 317, 318, 319, 320, 321, 322, 323, 324, 325, 326, 327, 328, 329, 330, 331, 332, 333, 334, 335, 336, 337, 338, 339, 340, 341, 342, 343, 344
Stilblandning; normalprosans inkräktningar
Normalprosans egentliga område
Kanslistilen
Lågprosan; brefvet; biljetten
Högprosan och poesien ha beröringar med samtalsspråket; retoriska figurer; troper; ordförråd i allmänhet; välljud
Slutord
Register - 345, 346, 347, 348, 349, 350, 351, 352, 353, 354
Påträffade tryckfel - 355

Project Runeberg, Sat Dec 15 21:39:16 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/omskrift/

URN:NBN:se-d1998391
Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free