Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att skriftspråket våldsamt förändrat eller förkastat
lefvande språkformer, kan hafva berott på omöjligheten
att »normalisera» dem, – sträfvan efter regelbundenhet
i böjningar och konstruktioner (analogi), – godtyckligt
val mellan synonyner eller orddubbletter, – logisk
formalism, – sträfvan efter koncis och bekväm form
– pedantisk spetsfundighiet, – arkaiserande tendenser. 277.
ELFTE KAPITLET.
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift
(normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket
har i större omfång efterbildat utländskt
skriftspråk. På litterär väg gjorda språklån kvarstanna
ofta inom skriftspråket, öfvergå ej till samtalsspråket.
– Skriftspråkets lån med afs. på enkla, sammansatta
eller afledda »innehållsord», – med afs. på formord,
– med afs. på satsfogning, satsförkortningar, ordföljd
m. m. – Reflexioner. .................................. 295.
TOLFTE KAPITLET.
Om skriftspråkets arter. Stilblandning; normalprosans
inkräktningar. – Normalprosans egentliga område. –
Kanslistilen. – Lågprosan; brefvet; biljetten. –
Högprosan och poesien ha beröringar med samtalsspråket;
retoriska figurer; troper; ordförråd i allmänhet; välljud.
– Slutord. ............................................ 316.
Register ............................................... 345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
