Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
köpstädernas befolkning genom handel och
utländingars inflyttning, i sitt tal upptagit en stor mängd
främmande, företrädesvis lågtyska, ord och
vändningar. Äfven ändringar i riksspråkets grammatiska
byggnad torde hafva något påskyndats, särskildt
genom beröringen med danskan, hvars utveckling
redan då hade gått raskare än svenskans.
Ett riksspråk förefanns verkligen, åtminstone
till viss grad, redan ganska tidigt. Professor
AXEL KOCK, som undersökt förhållandet mellan
dialekter och riksspråk under det första århundradet
af handskriftsperioden, har kommit till det
resultat, att
»våra urkunder (hufvudsakligen landskapslagarna) från
slutet af 1200- och förra hälften af 1300-talet hafva
jämförelsevis många dialektegenheter, ehuru äfven i dem ett uppväxande
riksspråk mer eller mindre gör sig gällande, men efter midten
af 1300-talet visa däremot de flesta skrifterna jämförelsevis få
dialektdrag. Man torde därför böra tala om ett fornsvenskt
riksspråk i egentlig mening först från och med denna tid, och
detta riksspråk torde hafva framgått ur dialekterna i
Mälarprovinserna (Södermanland, Uppland och Västmanland) samt
Östergötland.»
Säkerligen har uppväxandet af ett gemensamt
riksspråk till väsentlig del berott just på språkets
användning till skrift. Också har tvifvelsutan den
språkliga enhet och likformighet, som handskrifterna
efter 1300-talets midt uppvisa, ingalunda i lika hög
grad förefunnits i talet hos personer från skilda
landskap. Ett taladt riksspråk kan under denna
tid på sin höjd förutsättas hos furstarna själfva och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
