Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankespråket och dess förhållande till tal och skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med fin psykologisk uppfattning. I den svenska
originallitteraturen känner jag dock ej några lika
goda exempel som de, jag funnit hos den ypperste
psykologen bland världens alla dramaturger,
SHAKSPERE. De monologer, han meddelar i sina
skådespel, skulle ensamma för sig kunna lämna ämne
nog till en hel föreläsningsserie, så mästerliga äro
de, ej blott till innehållet, såsom karaktäristiker af
personerna, utan äfven i formen, såsom
återgifvande tankespråk i olika individuella skiftningar, ehuru
visserligen med så mycken modifikation och
idealisering, som begripligheten och den poetiska formen
hafva kräft.
Till tjänst för den af Eder, som kunna vara
intresserade af att till jämförelse läsa några af dessa
Shakspereska monologer, ber jag att – för att
blott taga några exempel bland många – få leda
Eder uppmärksamhet på Hamlets monologer i
första aktens andra scen och tredje aktens första scen;
vidare Proteus’ i »Två ungherrar från Verona»,
andra aktens sjätte scen; Filip Fauconbridge’s
dråpliga monolog i »Konung Johan», första aktens
första scen; samt, slutligen, de båda ytterst
karaktäristiska, som förekomma i »Konung Henrik den
fjärde, förra delen», nämligen Percy’s i andra aktens
tredje scen och Falstaffs i femte aktens fjärde scen.
Det finnes ytterligare ett slags litteraturalster,
hvari man kunde vänta att finna
tankespråkets form troget återgifven, nämligen dagböcker,
åtminstone så vidt dessa äro ämnade att bevara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
