Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankespråket och dess förhållande till tal och skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författarens tankar till bruk uteslutande för honom
själf. De dagboksanteckningar, jag haft tillfälle att
se, äro likväl – med undantag af CARL AUGUST
EHRENSVÄRDS [1]
– i stilen ganska likartade med
vanlig »mellanprosa» eller ock vitter prosa.
Visserligen äro utropen och reflexionerna något talrikare,
men på det hela tyckas författarna, när de väl fått
pennan i hand, hafva känt sig ganska bundna af
den vanliga skriftspråksformen. Äfven i sin stil
(liksom ofta till sitt innehåll) vittna dagböckerna således
om, huru svårt kulturmänniskan har att framställa
sitt sanna inre jag, huru gärna hon framställer sig
omformad efter konventionella mönster.
Men vi måste också medgifva, att bruket af
den konventionella skriftspråksformen i dagboken –
till en viss grad – blir nödvändigt; ty annars skulle
författaren själf ej längre förstå den, om han efter
många års förlopp framtoge den till genomläsning.
Nej, vill man se en trognare återspegling af
tankespråkets form, då skall man granska de
anteckningar, som man gjort i »flygande fläng», när
man fruktat att glömma bort något, som var
angeläget, men svårt att minnas, och hvilka varit
bestämda att mycket snart begagnas, innan man
hunnit förgäta, hvad de antecknade hållpunkterna eller
rubrikorden betydde.
Slutligen kan det förtjäna nämnas, att i vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
