Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankespråket och dess förhållande till tal och skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyaste svenska litteratur en och annan författare
företagit sig att, t. ex. uti kåserier eller uti
naturskildringar[1],
efterlikna det fria och hastiga
tankespråkets form genom korta meningar, bestående nästan
blott af slagord (hufvudsaksord, nyckelord) utan
bindemedel. Publicisten GEORG LUNDSTRÖM, den
sig så kallande Jörgen, har särskildt blifvit bekant
för detta uttryckssätt, som han utbildat till manér.
I längden verkar visserligen läsning af sådan
stil tröttande. Men att den kunnat slå an samt
vara någorlunda begriplig, skulle i och för sig –
om det behöfdes – kunna anföras såsom bevis på
att vårt tankespråk, när det fritt och obundet
ilar fram, verkligen tager denna egendomliga form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
